Kvinnorollen är satt i förändring i populärkulturen. Unga hjältinnor tillåts nu både bära pilbåge, dejta två killar samtidigt liksom ge sig ut på vampyr- och trollkarlsjakt. Ebba Tornérhielm beskriver en utveckling som ger hopp.
Det är en allmänt erkänd sanning att den viktigaste egenskapen hos varje traditionell romanfigur är en personlighet som läsaren kan identifiera sig och utvecklas med. Unga kvinnliga läsare har dock historiskt sett fått ta till sig av manliga romanhjältar om de har velat uppleva detta. Därmed har identifikationen fått stryka på foten för den kvinna som har velat forma sin identitet bortom det kvinnliga genusets snävare ramar. När en författare utmejslar sin hjälte görs ofta undermedvetna val som tematiserar de normer vi ser inom kulturen. Genom att synliggöra dessa val kan samhällets syn på vad som exempelvis är kvinnligt eller manligt blottläggas.
Föreställningen om vad som är heroiskt förändras mellan olika tider. Redan Winston Churchill beklagade sig över vad han kallade heroismens utdöende, något han beskyllde vetenskapsmännen för då dessa i hans tycke omvandlat krig från att ha varit grymt och storslaget till något grymt och sjaskigt. Churchill pekade ut en ihållande trend då traditionella hjältar ännu i dag inte är de populäraste förebilderna. Människor efterfrågar numera romanfigurer och vardagshjältar som rör sig utanför de givna ramarna och kanske till och med bor i grannhuset.
Till skillnad från tidigare epoker i litteraturhistorien kan vi dock se hur vår tids hjälteideal spiller över även på kvinnliga hjältar. Buffy Summers, Hermione Granger, Katniss Everdeen och Bella Swan bryter alla på sitt sätt mot konventionerna – och samtliga har på sitt sätt diversifierat den traditionella prinsessrollen. Dessutom bor de i grannhuset snarare än i ett palats långt långt borta. Den här utvecklingen har sammanfallit med att allt fler företag har blivit medvetna om den stora potentialen som kvinnliga konsumenter utgör. Både Twilight och Hungerspelen har som böcker och filmer varit ekonomiska succéer. Serierna skiljer sig åt mycket sinsemellan men har även flera gemensamma faktorer. Mot bakgrund av den förhärskande debatten om hur dagens konsumtionssamhälle påverkar unga kvinnors självbild negativt är det intressant att titta på utformningen av hjältarna i dessa nya böcker och filmer.
I Hungerspelen bär den kvinnliga huvudrollsinnehavaren traditionellt manliga karaktärsdrag, hon är fysiskt stark, en skicklig bågskytt och har ett starkt självförtroende. Detta medan den manliga huvudrollen är osäker och duktig på att baka. Twiligth har å sin sida anklagats för att stärka könsstereotyper, men om man skrapar lite under ytan hittar vi även här en tjej som genom hela bokserien går runt och är sexuellt frustrerad och intresserad av två killar medan hennes pojkvän, trots hennes närmanden, håller på sin oskuld. Även Stephenie Meyers något nyare roman Genom dina ögon rymmer en stark hjältinna som knappast är rädd att få smuts under naglarna när hon försöker att rädda världen från rymdvarelser.
Konsumtionssamhället kritiseras ofta för att elda på osunda ideal. Men kanske är det snarare bristen på en diversifiering bland de kvinnliga idealen som är problemen än idealen i sig. Filmskribenten Monika Bartyzel har på ett träffande sätt ifrågasatt om det verkligen är att vi berättar om sagoprinsessor för unga flickor som är problemet. I stället hävdar hon att det är begreppet prinsessa som har kommit att få en alltför snäv betydelse. En bredare prinsessroll skulle bidra till en vidare norm vilket i sin tur skulle vidga unga flickors och pojkars bild av betydelsen av att vara kvinna. Och det är genom marknaden den betydelsen kommer att spridas till människor, genom tidningarna och böckerna de läser och filmerna de ser.
Det finns numera en uppenbar marknad för en ny typ av filmer och böcker i vilka även unga flickor i tonåren tillåts att identifiera sig med huvudpersonen. Kvinnor har tidigare länge betraktats som en ganska homogen liten grupp som vill läsa om och titta på ungefär samma saker, något som har tagit sig uttryck både i utformningen av medieprodukter riktade till kvinnor liksom i åtskilliga kulturyttringar. Kvinnors ökande inkomster i kombination med kassasucéer som Sex and the city och Twilight har medfört att frågan om könsroller i kulturen har medvetandegjorts. Ett möjligheternas fönster har därmed öppnat sig för en fler kvinnoroller, och marknaden lär inte vara sen att klättra ut igenom det. Då kvinnor i dag själva kan bestämma vilken kultur de vill konsumera förändras marknaden till att ge kvinnor den populärkultur de vill ha i stället för den de antas vilja ha. Drömmar från årtionden av feministisk kulturkritik förverkligas därmed på bred front tack vare just de krafter som kritiken har riktats mot.
Ebba Tornérhielm
är förbundssekreterare för Liberala ungdomsförbundet med intresse för genusfrågor i skärningspunkten mellan teknologi- och humanioraämnen.