Norra Djurgårdsstaden är tänkt att bli ett miljömässigt föredöme för hela världen. Här ska det vara lätt att göra rätt. Liberal Debatt har besökt en stadsdel på jakt efter en särskild sorts invånare.
De boende i Norra Djurgårdsstaden ska inte bara ha många dagar i kommunal bostadskö gemensamt: de ska leva miljöriktigt, konsumera mindre och handla ofta i second hand-butiker. Dessutom ska de skolas till en hög vattenmedvetenhet, ansluta sig till en bilpool för helgäventyren och åka spårvagn till vardags, alternativt framföra cykel av trendigare modell. I alla fall av Stockholms stads bildspel att döma.
Norra Djurgårdsstaden har fått både ris och ros. Några hyllar tanken om miljömedvetna byggherrar, andra vill jämföra vår tids sopspioner med mellankrigstidens pekpinnar om hygien, hälsa och hemslöjd. Kanske ligger framtiden i personliga resplaner, individuellt mätt elförbrukning och stadsdelsförvaltningens forum om ekologiska fotavtryck?
Det första intrycket av Norra Djurgårdsstaden överensstämmer med planerarnas visioner. Längs med Södra hamnvägen studsar designerklädda joggare, sinnebilden av de livsstilsmedvetna småbarnsföräldrar som med gröna fingrar och pulsklocka är beredda att rädda världen en SL-remsa i taget. En promenad förstärker mediebilden av stadsdelen – sjöutsikten, de många fåglarna och de lekvänliga grönytorna.
Men efter en stund i det moderna Sveriges arkitektoniska hopp tar andra intryck vid. Joggare och fåglar skuggas av industribyggnader. Det nya bostadsområdet ska tränga ut en naturgashamn och därav mängder av betongkolosser och bråte. Sjöutsikten den skiljs från fotgängarna av höga avskärmningar. De färgmatchade barn som skulle få för sig att vandra ur affischbilder och ner till vattnet skulle snabbt möta en avskuren färdväg och tomtgränser avgränsade med taggtråd.
Just taggtråd visar sig kanta hela den grävskopetäta strandpromenaden. Sjövägens många cyklister klär sig förvisso som leende reklammodeller, men tyvärr lever verklighetens arbetspendlare inte upp till reklamaffischen. Stressade medelålders män i lycra (memils) plingar irriterat på den som har mage att stå i deras väg.
I ett dike pyr en skogsbrand. Just det här cigarettfiltret fick inte följa med till den färggranna multikomposten. Ett tafatt släckningsarbete följs av en graffitiinspektion längs cykelstråket. Gatans konstnärer har valt att informera klimatkämparna om Morderater, cannabis och marknadskritik.
Grävskoporna ska lämna Norra Djurgårdsstaden först 2030. Strax dessförinnan sker inflyttning i stor skala till hus som lockar med både skola i hållbar förbrukning och organiska sedumtak för den klimatkompenserande. En vacker dag kommer Norra Djurgårdsstaden att stoltsera med avfallskvarnar och laddningsstolpar i vartenda garage. Nu vajar byggbolagets vita fana mellan graffiti och betongkolosser. I väntan på 2030 känns stadsdelens klimat fjärran en uppvärmning.
JOAKIM RÖNNBÄCK OCH NAOMI ABROMOWICZ
Joakim Rönnbäck och Naomi Abramowicz är ledamöter av Liberal Debatts redaktionsråd.