Generellt sett, skulle du säga att de flesta andra människor går att lita på eller att man inte kan vara nog försiktig att ha att göra med andra människor?
Denna fråga används både av Världsbanken och det internationella forskningsprogrammet World Value Survey för att mäta nivån av tillit i länder runt om i världen och har även använts i en rad olika studier och rapporter kopplade till utvecklingsfrågor och anses vara en adekvat fråga för att mäta tillit. Senast i juni belyste SVT Nyheter (28/6) svensk tillitsstatistik.
Tillit sägs vara korrelerad med en effektiv och väl fungerande ekonomi och är en viktig grundsten inom uppbyggnaden av de institutionella verksamheterna i utvecklingsländer och därmed en nödvändighet för ett modernt fungerande samhälle. Olika nivåer av tillit sägs också förklara varför införandet av skatter är svårare i vissa länder än andra, samt förklara de olika nivåerna av korruption mellan länder.
Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna har enligt dessa studier en tämligen hög social tillit och 68 procent av det svenska folket anser att man kan lita på de flesta andra människor. Att Världsbankens fråga har hög validitet och faktiskt mäter tillit på ett korrekt sätt är därför av stor vikt eftersom implikationerna av resultatet är av stor relevans för såväl vetenskapliga studier som pågående och framtida utvecklingsarbete, då minskad korruption samt förbättrade skatteintäkter är viktiga frågor i många länders utvecklingsarbete.
Ambitionen med vår studie var att jämföra hur väl Världsbankens frågeställning korrelerade med faktiska beteendet i ett ekonomiskt experiment. Studien utfördes i Tanzania, på 96 studenter från University of Dar es Salaam. Tanzania har tillsammans med många andra afrikanska länder, enligt tidigare studier, mycket låg tillit, vilket sägs vara en av orsaken till deras höga korruption och låga skatteintäkter. Studenterna i Tanzania deltog i ett tillitsexperiment samt svarade på enkätfrågor, liknande Världsbankens studie. Genom att jämföra det faktiska beteendet i experimentet och svaren i enkäten kunde det undersökas om Världsbankens mått på tillit verkligen var ett korrekt sätt att mäta tillit på.
Resultatet från studien visar att det finns en väldigt svag till nästan obefintlig korrelation mellan hur man svarade på frågeställningen och det faktiska beteende i det ekonomiska experimentet. Detta indikerar att frågeställningen som används av Världsbanken och World Value Survey borde ifrågasättas, eftersom den har en låg validitet och därför inte är ett tillförlitligt sätt att mäta tillit på.
Vad blir resultatet av studien?
Vare sig man är liberal, nationalekonom, student eller bara en allmänt intresserad medborgare, så bör vi alltid ifrågasätta de ramar och metoder som vi blir tilldelade. Ett fritt tänkande betyder också ett ansvar att pröva och ifrågasätta det som vi tar för givet. Världsbanken må vara Världsbanken, men genom att utföra studier där vi utmanar dessa standardmått, kan vi inte bara belysa problemen utan även förbättra de studier som görs både på hemmaplan men även i utvecklingsländer. Resultatet visar att vår syn på Tanzania och andra utvecklingsländer kanske måste ändras, och att vi istället bör ifrågasätta om vi verkligen undersöker det vi tror att vi undersöker.
Tove Jarl är fil kand i nationalekonomi och bedriver f.n. masterstudier i internationell ekonomi vid Lunds universitet.
Erik Eldblom är fil kand i statsvetenskap från Försvarshögskolan och fil kand i nationalekonomi från Lunds universitet.
Hela studien går att få tag på genom att kontakta författarna.