Vad är demokrati?

Vi talar ofta lite slarvigt om begreppet demokrati. Ett positivt klingande ord som egentligen kan innebära lite vad som helst. De diversifierade betydelserna av ordet gör det även svårt att konkretisera vad det egentligen är man är ute efter när USA exempelvis vill »exportera demokratiska värderingar«, »bygga en demokratisk stat« eller när Håkan Juholt pratar om »social demokrati«. Finns det en samsyn i begreppet?

Samtidigt kan vi konstatera att det finns några grundläggande principer som stater bör sträva efter. Bland annat väl fungerande och legitima samhällsinstitutioner i ett politiskt klimat som välkomnar oliktänkande och samtidigt främjar representativitet och transparens. Detta är dock bara några förutsättningar för att demokratin ska frodas. Demokrati måste ändå beskrivas som ett elastiskt begrepp och något som man aktivt måste arbeta för att upprätthålla. Stater och institutioner behöver inte nödvändigtvis vara eller inte vara helt demokratiska utan kan snarare röra sig på en konstant rörlig skala mellan dessa. En stat som definieras som en demokratisk stat med demokratiska institutioner är heller inte konstant och utmaningen ligger därför i att försäkra deras relevans i en skiftande värld. För att bygga långsiktiga hållbara demokratier måste det därför finnas ett holistiskt perspektiv som byggs upp inifrån. Kortsiktiga och kosmetiska lösningar kanske ger utslag för demokrati i statistiska undersökningar, och just därför måste vi komplettera de mätningar som exempelvis Freedom House index tar fram med NGO:er såsom Amnesty och Human Rights Watch. Bakom statistiken gömmer sig detaljer som inte kan redovisas i siffror, men som skulle kunna spela en avgörande roll i hur vi ser på en stat.

Att försöka överföra vår definition av demokrati på en annan stat är i princip omöjligt. Ett aktuellt exempel är de Nordafrikanska staterna där det talas om fria val som den rätta vägen i den (förhoppningsvis) kommande demokratiseringsprocessen. Vi borde samtidigt uppmuntra andra åtgärder genom att underlätta för handel och rörlighet med och mellan andra stater, och på så vid kunna ställa krav om infriandet av de mänskliga rättigheterna och påverka den politiska utvecklingen och människors ökade självbestämmande. Historisk utveckling, i större utsträckning än teoretiska koncept, kan förklara vad demokrati faktiskt betyder för stater i dag. Och eftersom våra historier skiljer sig åt skiljer sig även våra definitioner av begreppet. Den svenska demokratins framställande av realistiska policys utifrån idealistiska principer har inte skett över en natt. Nu måste vi låta staterna längs Nordafrikas kust reformeras inifrån efter egen förmåga, samtidigt som utomstående stater finns med som stöttande aktörer.

Vi kan således konstatera att det inte finns någon universell definition på demokrati. Och begreppet är heller inte konstant. Detta kan väl anses både positivt och negativt. Vi behöver inte skriva på någon annans definition, samtidigt som avsaknaden av en tydlig definition medför vissa problem. Att godtyckligt definiera en stat som en demokrati eller inte kan få relativt stora konsekvenser, beroende på hur vi använder begreppet i exempelvis lagstiftning. Ta demokratikravet i termer av vapenexport som exempel. När regeringen, Håkan Juholt eller vem det nu må vara refererar till någon form av demokrati nästa gång kanske det istället är lättare att tala om vad, i deras mening, en demokrati inte är. Vi slipper således godtyckliga definitioner. Och visst är det väl enklare att bara konstatera att vi inte ska exportera vapen till Indien som av Freedom House klassas som ett fritt land trots att de kränker de mänskliga rättigheterna? En demokrati där det förekommer polisbrutalitet och tortyr kanske fortfarande är en demokrati enligt statistiken. Men inte enligt min definition.

 

Emilie af Jochnick är medlem av Liberal Debatts redaktionsråd.

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr





Lämna en kommentar