Studentföreningen Verdandi startades 1882 av Karl Staaff ihop med andra frisinnade radikaler i Uppsala. Precis som liberalismen har föreningen en lång och stolt historia. Det är då lätt att bli konservativ när det gäller ideologi: den har ju fungerat så länge! Konserver är dock inte eftertraktade för att de är gamla – utan för att de utlovar att hålla länge.

Med ena foten i arbetarrörelsen och den andra i liberalismen välkomnar Verdandi en bred skara människor.

Med ena foten i arbetarrörelsen och den andra i liberalismen välkomnar Verdandi en bred skara människor som bottnar i humanism, kulturradikalism och individualism. Det handlar om ett progressivt sinnelag med den enskilda människan som utgångspunkt. I övrigt skriver medlemmarna inte upp på vare sig parti- eller sakpolitik. Vi menar att det är en styrka och en av anledningarna varför så många 1900-talsnamn som börjat i Studentföreningen Verdandi vuxit däri och sedan kommit att bli tonsättande i sin tid. Bland dessa finns Hjalmar Branting, Anna Whitlock, Gustaf Fröding och Herbert Tingsten. Och så Staaff förstås.

Solen i svensk politik har alltid varit Socialdemokraterna och den som stirrar på solen för länge får blinda fläckar. Fläckar som både kan utgöras av en på förhand bestämd aversion mot S-politik, men likväl av en anpassning där man oavsiktligt ser världen utifrån den socialdemokratiska utsiktspunkten. Bägge hämmar idéutveckling.

Med det i bakhuvudet ser vi arbetarrörelsen som en mycket god konversationspartner för liberaler. Vi delar en gemensam människosyn och i utbytet oss emellan kan gemensamma svar finnas, likväl som att motsättningar gör att argumenten utvecklas. Politik är mer än bara partipolitik och liberala tankar finns inte enbart i de partier som kallar sig så. Stänger man in sig bland partikamrater stannar helt enkelt utvecklingen.

Valresultatet borde för liberaler – oavsett i vilka partier de återfinns – vara en stor besvikelse.

Valresultatet borde för liberaler – oavsett i vilka partier de återfinns – vara en stor besvikelse. Den som vill att liberalismens framtid ska bli lika anrik som dess historia bör därför arbeta idogt och långsiktig.

Studentföreningen Verdandi anordnar föreläsningar, vernissager och debatter med allt ifrån författare, konstnärer och forskare, till före detta statsministrar. Efteråt fortsätter diskussionen vidare med sus och dus på en sexa, där vibbarna hör till Uppsala studentlivs bästa.

Det finns värden som är odödliga inom liberalismen, såsom frihet, rättvisa och jämlikhet. Men hur de bäst ska förverkligas och hur man möter det som hotar dem kommer att vara avhängigt samhället i fråga. Ekonomin, nationen, världen och klimatet ser annorlunda ut idag än för 30 år sedan. Liberala svar på nutida utmaningar kommer därför ständigt att behöva upptäckas på nytt, uppfinnas och realiseras.

I det arbetet ser vi att Verdandi har en viktig roll att spela. Vi är en 140-årig radikal studentförening med en tanketradition – och praktik – värd att föra vidare.

Max Hjelm och Hanna Déak

Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!

Inlägget Att återuppväcka en 140-årig radikal dök först upp på Liberal Debatt.

Men trots stoltheten gör kommunen det ibland onödigt jobbigt för studenter, och i slutänden även för sig själv. Ekonomikumparken (Ekoparken i folkmun) är en samlingsplats för studenter. Under sen vår och tidig höst kryllar parken av picknickfiltar, kubbpinnar, högtalare och en eller två ölburkar. Problemet är bara att ölburkarna inte får vara där.

Det är inte ovanligt att landets kommuner i sina kommunala ordningsföreskrifter förbjuder alkoholförtäring på vissa offentliga platser. I Uppsala har man valt att utsträcka förbudet till hela den centrala staden. I den enda jämförbara studentstaden i landet, Lund, saknas helt ett förbud mot alkoholförtäring på offentlig plats. Någon större skillnad för alkoholkonsumtionen verkar det inte göra – studenterna dricker öl i parkerna både här och där.

Just Ekoparken är en plats där det dricks särskilt frekvent. Och den stackars konstapeln som patrullerar parken tvingas dagligen att dela ut böter på 500 kronor till redan utfattiga studenter och hälla ut deras öl. Eller? Nej, eftersom polisen vet att det inte gör någon skillnad så ser de genom fingrarna med drickandet. Förbudet är alltså inte bara tråkigt, utan dessutom tandlöst.

Trots detta väljer kommunen i sin nya revidering av alkoholförbudet att föreslå en utökning. Det är helt fel väg att gå. I stället för att lägga tid och resurser på att hälla ut studenters öl borde polisen få fokusera på annat. Gör Ekoparken till en frizon för studenternas alkoholförtäring och underlätta för ordningsmakten att ha koll på var studenterna befinner sig. För festen kommer inte försvinna på grund av hårda regleringar. Den flyttas bara någonstans där polisen inte ser.

Låt studentlivet förgylla staden i stället för att förpassas ut i polisens döda vinkel.

Inlägget Låt Uppsalas studenter dricka som lundensare dök först upp på Liberal Debatt.