Enligt flera opinionsmätningar balanserar såväl Miljöpartiet som Liberalerna farligt nära riksdagsspärren. Då kan taktikröster, eller bristen på sådana, fälla avgörandet för vilka partier som kan bilda regering.

Dessutom finns en faktor som kan komma att spela en avgörande roll: slumpen.

– En sak som inte har uppmärksammats alls i media är att vårt valsystem bygger på proportionalitet mellan partier. Men det innebär inte att mandatfördelningen blir rättvis för koalitioner av partier, säger Svante Linusson.

Om stjärnorna står rätt blir partierna avrundade uppåt. Om partierna däremot har otur avrundas de nedåt och förlorar ett avgörande riksdagsmandat.

Han är professor i matematik vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH och en av landets ledande experter när det handlar om det svenska valsystemet.

Nu vill han uppmärksamma att valresultatet kan ge ett besked från det svenska folket, medan slumpen gör att majoriteten i riksdagen blir en annan. Risken för det är relativt hög.

– Om en fyrpartikoalition till exempel får 10 000 färre röster än den andra sidan, är sannolikheten för att koalitionen ändå utgör en riksdagsmajoritet hela 1 på 4.

Den unika situationen kan inträffa eftersom det är ett extremt jämnt läge och varje partis röstandel avrundas uppåt eller nedåt till ett helt antal mandat.

– Om det är ännu jämnare och bara skiljer ett par tusen röster mellan regeringsalternativen är sannolikheten närmare 50 procent.

Eftersom avrundningarna är slumpartade, menar Linusson, kan tre eller kanske alla fyra partier i en koalition mycket väl avrundas åt samma håll. Om stjärnorna står rätt blir partierna avrundade uppåt. Om partierna däremot har otur avrundas de nedåt och förlorar ett avgörande riksdagsmandat.

Då kan det uppstå en skevhet som för tankarna till när Al Gore och Hillary Clinton fick flest röster i presidentvalen 2000 respektive 2016 – men förlorade.

Det svenska valsystemet har få, om än några, likheter med det amerikanska. Ändå är det realistiskt scenario.

– Det är inget konstigt och om det är tillräckligt jämnt på valdagen är det till och med rätt sannolikt, säger Linusson.

”Det går inte att utforma ett system som garanterat löser alla utfall. Och egentligen har en sådan risk funnits så länge det har existerat tydliga blockbildningar – som det gör i det här valet.” – Svante Linusson

Han är politiskt engagerad i Centerpartiet på kommunal nivå, men är noga med att poängtera att matematiken är neutral och inte påverkas av vilket regeringsunderlag det handlar om.

För att få klarhet i vad ett sådant scenario kan innebära för allmänhetens förtroende för politiken ringer jag statsvetaren Peter Esaiasson. Han får höra om Svante Linussons beräkning och verkar inte bli särskilt förvånad.

– Det går inte att utforma ett system som garanterat löser alla utfall. Och egentligen har en sådan risk funnits så länge det har existerat tydliga blockbildningar – som det gör i det här valet.

Och nu riskerar en sådan historisk situation att bli verklighet.

När jag frågar hur den politiska legitimiteten skulle kunna påverkas av att regeringsalternativet med störst väljarstöd inte blir störst i riksdagen låter statsvetarprofessorn mer fundersam.

– Till en början beror det på hur de politiska ledarna uppträder. Om de säger att det är tråkigt, men att det inte finns någon grund för fusk – i betydelsen att vissa partier har ansträngt sig för att vinna otillåtna fördelar – så skulle det sannolikt inte innebära något problem för legitimiteten, säger Esaiasson.

Enligt Omnipoll, som väger samman mätningar från olika opinionsinstitut, samlar Anderssons regeringsunderlag 49,7 procent medan Kristerssons regeringsunderlag samlar 48,9 procent.

I praktiken innebär det att slumpen kan avgöra vilket block som tilldelas riksdagsmandatet som fäller avgörandet i regeringsfrågan.

Naod Habtemichael

Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!

Inlägget Matematikprofessorn: Stor risk att blocket som får flest röster inte får flest mandat dök först upp på Liberal Debatt.