Gängkriminalitet

Destruktiva mansnormer
som grund för våld

Gängkriminaliteten hör ihop med normer. Det skriver Jan Jönsson, liberalt oppositionsborgarråd i Stockholm, från valaffischerna känd som gängens värsta fiende.

”Så här ser han ut: Gängens värsta fiende.” Kontrasten mellan texten och bilden på mig, en långsmal man i välstruken skjorta med färgglada blommor, gick inte att ta miste på. Med valaffischen ville vi på ett skämtsamt sätt visa hur jag som socialborgarråd arbetat med tidiga sociala insatser för att förhindra gängkriminalitet och att det inte i första hand är stora muskler och hårda straff som kommer sätta stopp för problematiken. Jag anade att det här skulle väcka reaktioner. Att prata om gängkriminalitet och inte passa in i den traditionella maskulinitetsmallen hade tidigare gjort att mina sociala medier svämmats över av hat. Genom åren har jag fått många kommentarer om mitt utseende och ifrågasättande om jag är ”en riktig man”. Vissa har blivit så provocerade att de hotat med våld.

Under mina år som politiker har de grövsta meddelandena alltid kommit från just män. Gemensamt för det mesta av det våld som utövas i samhället är att det dels är män som står för våldet, dels baseras på värderingar och normer som förknippar manlighet och manlig status med våld.

En annan som fått uppleva detta är journalisten Matt Shea. I tv-dokumentären ”Manskulten Andrew Tate” måste han bli nedslagen i en boxningsring för att få fortsätta intervjun med influeraren Andrew Tate. På kort tid har Tate globalt fått miljontals fans. Han uttrycker sig ofta kvinnofientligt i sina videos och har bland annat sagt att män har rätt att kräva sex av kvinnor. Det har rapporterats om att män som inspirerats av Tate agerat allt mer kontrollerande och ibland även våldsamt mot sina partner. Hans irrläror finns även bland svenska ungdomar.

En rapport från Brå (2021:15) visar att våld förekommer i ungas relationer skrämmande ofta. Fyra av tio unga har upplevt våld i en relation. Våldet börjar tidigt, två av tre av de som utsatts upplevde det redan under skoltiden. Inom maskulinitetsforskningen används teorin om hegemonisk maskulinitet. En viss typ av manlighet görs till ett ideal, och att använda våld kan vara ett sätt att komma närmare sitt ideal. Mannen som slår sin flickvän anser sig ofta inte bara ha makten över kvinnan, utan ser det också som ett sätt höja sin status. På samma sätt blir våldsutövande mot en svagare man ett sätt att göra maskulinitet.

Den här destruktiva synen på manlighet är en av flera pusselbitar för att förstå gängkulturen. När en gängkriminell känner sig kränkt är det inget alternativ att vända andra kinden till, det skulle vara direkt hot mot hans status. Trots att de gängkriminella är relativt få till antalet orsakar deras lättkränkthet ett samhällsproblem. När unga män med stort våldskapital tror att de måste sätta hårt mot hårt för att vara en riktig man bidrar det till att Sverige får en våldsvåg som aldrig tycks ta slut.

Carin Götblad, polismästare på NOA, menar att vi därför i högre grad måste diskutera normer och värderingar hos unga killar för att kunna vända utvecklingen. Och våldet går att stoppa i unga år. Kriminologen Julia Sandahl visade i sin avhandling ”Juvenile crime in context” (2021) att meningsfullt skolarbete och en värdegrundad skolkultur kan kompensera för kända riskfaktorer för att begå våldsbrott.

När jag 2013 började som rektor för en skola i det särskilt utsatta området Norsborg gjorde jag 10-talet polisanmälningar om misshandel mellan elever redan de första veckorna. Våldsnivån var oacceptabelt hög, i alla åldrar. Efter ett initiativ från socialtjänsten fick jag möjligheten att med tre andra skolor, socialtjänsten och polisen införa det evidensbaserade våldsförebyggande programmet Mentors in Violence Prevention (MVP). Fokus ligger på att jobba med killars våldsutövande, genom övningar om könsnormer, impulskontroll och kroppslig integritet samt att vara aktiv åskådare när kränkningar sker. Efter tre år hade våldet sjunkit och skolresultaten förbättrats väsentligt.

Lösningen på att män begår kränkningar, våld och våldtäkter är inte att ytterligare förstärka den traditionella mansrollen, eller att ”sträcka på sig, skaffa sig ett gymkort och sluta våldta” som Sverigedemokraten Rasmus Giertz sade inför valet 2018. Det är ett otillräckligt svar på frågan om hur vi som samhälle kan bryta destruktiva normer. Skolan behöver vara en motpol till de våldsförhärligande ideal som nu sprids genom att främja positiva värden såsom empati, medkänsla och omsorg, samt för att möjliggöra för pojkar och unga män att kunna visa dessa förmågor utan att riskera falla i status.Annars riskerar Andrew Tate att bli ensam herre på täppan.

Jag har haft den fantastiska förmånen att få arbeta som lärare, rektor och fram tills nyligen socialborgarråd. Jag menar att de samhällsproblem som växt sig allt större under lång tid hör ihop med en allt mer destruktiv syn på manlighet och en normalisering av förtryck och våld som inte hör hemma i ett liberalt samhälle. För de som redan börjat begå allvarliga våldshandlingar behövs ofta inlåsning, men arbete med att bryta destruktiva mansnormer kan ge både kvinnor och män ett friare liv.