Ryssland angriper Moldaviens suveränitet. I en fotoessä för Liberal Debatt skildrar fotografen Will Baxter ett land hårt utsatt för hybridkrigföring och desinformationskampanjer.
Moldavien är mitt uppe i ett mycket viktigt, men också potentiellt farligt, år. Jämte Ukraina har även Moldavien öppnat medlemskapsförhandlingar med EU och arbetar hårt för att nå öppningsriktmärkena. I oktober kommer den forna sovjetrepubliken dessutom att gå till valurnorna för ett presidentval och en folkomröstning om EU-integration, i ett viktigt prov på landets engagemang för demokrati och västerländska ideal.
Detta sker i ett läge då Ryssland vapenskramlar och dessutom blandar sig i den moldaviska statens angelägenheter.
Sedan den ryska invasionen av Ukraina har Moldavien blivit ett allt viktigare mål för rysk hybridkrigföring. Syftet, enligt ett läckt Kremldokument, är att få Moldaviens västvänliga regering på fall, att undergräva dess ansträngningar för att gå med i EU och Nato, samt att föra Moldavien tillbaka till Moskvas intressesfär.
Moskva har förstärkt sina desinformationskampanjer och orkestrerat ekonomiska och energikriser genom att kapa gasexporter. De har dessutom försökt iscensätta en statskupp och eldat på politiska oroligheter genom att kanalisera pengar till Kremlvänliga moldaviska politiker, som i sin tur betalar demonstranter för att kräva det styrande partiets avgång.
Rysslands metoder förvärrar de djupa klyftorna inom det moldaviska samhället, där den äldre generationen fortfarande är nostalgisk över den svunna sovjeteran, medan landets unga och progressiva blickar västerut mot en potentiell framtid som del av Europa.
Landets unga och progressiva blickar västerut mot en potentiell framtid som del av Europa.
Moldaviens president Maia Sandu, en stark anhängare av Ukraina, har gjort EU-medlemskap till själva grundvalen för hennes presidentskap. Hon har upprepade gånger bett västländerna om hjälp att motarbeta Rysslands inblandning. I mars, efter ett möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, sade Sandu:
”Här i Moldavien vet vi att Kremls expansionistiska mål sträcker sig bortom Ukraina. Rysslands försök att undergräva den moldaviska demokratin är ett bevis på det.”
I mars varnade den moldaviska underrättelsetjänsten för att Moskva planerar att öka hybridkrigföringen mot Moldavien fram till folkomröstningen och valet.
Ryskstödda partier har testat olika former av röstköp, enligt Andrei Curararu, forskare vid den moldaviska tankesmedjan Watchdog MD. ”De är i testläge”, förklarar han, och ger som exempel på metoder att transportera väljare med buss, direktbetalningar vid vallokalerna under lokalvalen förra året, eller erbjudanden om Mir-kort – ett ryskt alternativ till Visa eller Mastercard – med löfte om direktbetalningar. När denna text skrivs fanns dessa kort bara tillgängliga i Transnistrien.
Ryska tjänstemän har upprepade gånger öppet hotat Sandus regering. Moskva fortsätter också att provocera när det kommer till Transnistrien, en utbrytarregion där en frusen konflikt pågått i tre årtionden. Sent i februari sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Moldaviens regering ”följer i Kievs fotspår”, efter att Transnistrien bett om ryskt skydd från den moldaviska regeringen. Det är i sammanhanget viktigt att nämna att mycket av den retorik som Moskva använder mot Moldavien är en direkt återspegling av vad man sade om Ukraina inför invasionen 2022.
Mycket av den retorik som Moskva använder mot Moldavien är en direkt återspegling av vad man sade om Ukraina inför invasionen 2022.
Moldavien har försökt tygla Moskvas knep. Man har sagt upp licenser för tv-stationer som sprider propaganda, slutat importera rysk olja och gas, och utvisat dussintals ryska diplomater och ambassadtjänstemän för deras ”fientliga ryska metoder och policyer”. I mars kallade Chisinau upp Rysslands ambassadör efter att Moskva satt upp valstationer i Transnistrien inför Rysslands presidentval.
Moldaverna är vana vid geopolitiska spel. Vid olika tidpunkter i historien har det landområde som i dag utgör Moldavien varit del av såväl Osmanska och Ryska riket som Rumänien och Sovjetunionen. Men sedan självständigheten 1991 har Moldavien kämpat för att förbättra sina ekonomiska förutsättningar, utradera den endemiska korruptionen och minska det ryska inflytandet. Moldavien är ett av Europas fattigaste länder. Många av landets 2,6 miljoner invånare är fortfarande beroende av självhushållande jordbruk, blygsamma pensioner eller lönenivåer långt under övriga Europa. Därtill är både emigrationen och arbetslösheten hög.
Många av landets 2,6 miljoner invånare är fortfarande beroende av självhushållande jordbruk, blygsamma pensioner eller lönenivåer långt under övriga Europa.
I de fickor av Moldavien där ryska fortfarande är lingua franca utgör ryskspråkiga webbplatser, sociala medier och ryskstödda partier fortfarande smidiga plattformar för att sprida desinformation. Troper som ofta återkommer är bland annat att skylla den moldaviska regeringens pro-europeiska ståndpunkter på allt från de ekonomiska kriserna och den påstådda marginaliseringen av rysktalande moldaver till spridningen av liberala västerländska värderingar såsom skydd för HBTQ-rättigheter.
I de senaste desinformationskampanjerna från ryskstödda politiker och i Telegramkanaler försöker man omdefiniera narrativen i det offentliga samtalet, så att folkomröstningen i höst inte handlar om EU-integration utan om Sandus regering, förklarar Curararu.
”Vad de försöker göra är att så rädsla och misstro”, säger Curararo. ”De försöker underminera integrationsprocessernas legitimitet redan innan de tar fart.”
Will Baxter
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!