Friskolereformen 1992 innebar en genomgripande förändring av det svenska skolväsendet. Då gick mindre än en procent av eleverna i privatskolor. I dag är andelen över 20 procent. Men ett stort inslag av privatskolor är inget nytt. Friskolereformen kan snarare betecknas som slutparentesen för det 25-åriga svenska skolmonopolet, skriver Anders Johnson.
En bit in på 1900-talet bestod ungdomsskolan av tre huvuddelar: (kyrko)kommunala folkskolor, statliga pojkläroverk samt privata pojk-, flick- och samskolor. De allra flesta barn gick bara i folkskola. Detta var en fattigmansskola som bättre bemedlade föräldrar undvek att sätta sina barn i. Många folkskolor hade stora brister, till exempel usla lokaler och dåliga lärare. Folkskolan var dessutom en återvändsgränd som inte gav behörighet till högre studier.
Bland privatskolorna dominerade flickskolorna. Pojkar hade ju tillträde till läroverken. Eftersom pojkskolorna var relativt få och deras undervisning dessutom ofta liknade de statliga läroverkens, fick de inte en lika stor betydelse för den pedagogiska förnyelsen av det svenska skolväsendet som flick- och samskolorna fick.
Att Göteborg under lång tid var den flickskoletätaste staden i landet hängde samman med att det här fanns många internationellt orienterade affärsmän som var angelägna om att ge sina döttrar en förnämlig utbildning.
De första högre flickskolorna grundades i Göteborg. Först var Societetsskolan 1786. Att Göteborg under lång tid var den flickskoletätaste staden i landet hängde samman med att det här fanns många internationellt orienterade affärsmän som var angelägna om att ge sina döttrar en förnämlig utbildning.
På 1840-talet inleddes en kraftig expansion av flickskolor runt om i Sverige. I slutet av 1800-talet grundades ett mindre antal privata samskolor. Professorn i kvinnohistoria Christina Florin skrev följande 2009:
Flickskolornas lärare och elever utgjorde en slags ”kritisk massa” där nya tankar om kvinnors villkor och underordning grodde till medvetenhet och missnöje. […] För flickskolans ideologer var flexibilitet ett honnörsord och flickskoletraditionen var bärare av en frihetlig ideologi där individualism, kreativitet och reformpedagogik sattes i högsätet.
Det kanske mest intressanta exemplet på en privat reformskola är den flickskola som liberalen Anna Whitlock grundade i Stockholm 1878, och som 1893 ombildades till samskola.
Många av de nydanande inslagen i hennes skola återfanns också i flera andra flick- och samskolor. Whitlock ökade inslagen av naturvetenskap och praktiska ämnen som slöjd och gymnastik. Det fanns också möjligheter för eleverna att välja mellan olika ämnen och att växla mellan teoretiska och praktiska uppgifter.
Både pojkar och flickor fick utbildning i hemkunskap, sy- och träslöjd samt undervisning i sexualhygien långt innan detta infördes i de allmänna skolorna.
Hos Anna Whitlock skulle undervisningen vara verklighetsnära. I biologilektionerna var eleverna inte bara hänvisade till läroböckerna utan skulle även använda växter och djur. Naturstudier och lektioner i det fria, liksom studiebesök, ingick i skolans program. Lördagarna gjordes till temadagar kring ett visst ämne. Både pojkar och flickor fick utbildning i hemkunskap, sy- och träslöjd samt undervisning i sexualhygien långt innan detta infördes i de allmänna skolorna. Samma sak gällde för undervisningen i samhällskunskap.
Det mest särpräglade draget i Whitlocks skola var att den stod neutral i religionsfrågor – 90 år innan det allmänna skolväsendet blev konfessionslöst (och Kristdemokraterna bildades som protest mot detta). Religionsundervisningen i hennes skola tog inte ställning för en viss religion, och den var mindre omfattande än i folkskolan. Detta gjorde att hon fick hundratals lektionstimmar över varje läsår, lektionstid som nu kunde läggas på de andra ämnen hon tyckte var viktigare än att lära sig katekesen utantill.
Anna Whitlocks skola försökte knyta samman olika ämnen med varandra, till exempel geografi och naturhistoria, historia och litteraturhistoria, svenska och främmande språk, teckning och träslöjd, handarbete och botanik. Ämnena historia och geografi hade tyngdpunkt på ”den menskliga kulturutvecklingen”, inte på kungar eller krig. I en annons för skolan 1895 stod: ”Lefvande språken talas.”
Medan pojkarna tragglade latinsk grammatik, fick flickorna lära sig att konversera och läsa god litteratur på de levande världsspråken.
Över huvud taget var språkundervisningen i flick- och samskolorna ofta överlägsen den undervisning som bedrevs i de statliga pojkläroverken. Medan pojkarna tragglade latinsk grammatik, fick flickorna lära sig att konversera och läsa god litteratur på de levande världsspråken.
Vid 1920-talets ingång fanns 103 privata flick- och samskolor samt 77 offentliga läroverk. Antalet elever i privata flickskolor var drygt 19 000 och i högre allmänna pojkläroverk drygt 18 000.
Den stora skolreformen 1927 innebar att flickor gavs möjligheter att studera upp till studentexamen på avgiftsfria, offentliga läroverk. I samband med detta kommunaliserades många flickskolor. År 1962 infördes en gemensam grundskola för alla. Två år senare beslutade riksdagen även om en stor gymnasiereform.
Den framtida pedagogiska förnyelsen skulle inte ske genom mångfald och experiment, utan genom centralt beslutade reformer, vilket ibland innebar att alla skolor i hela landet begick samma misstag samtidigt.
Ett syfte med de stora skolreformerna var att skapa större enhetlighet i det svenska skolväsendet. Alternativa skolformer ansågs inte önskvärda. Den framtida pedagogiska förnyelsen skulle inte ske genom mångfald och experiment, utan genom centralt beslutade reformer, vilket ibland innebar att alla skolor i hela landet begick samma misstag samtidigt.
Ett första prov på denna geniala idé var när utbildningsminister Olof Palme 1968 lade fram en proposition om ”den nya matematiken” där mängdläran intog en central roll. Den nya matematiken hade utvecklats under 1950-talet på Stanford i Kalifornien. År 1967 hade amerikanska larmrapporter visat att metoden inte fungerade, vilket inte hindrade den svenska reformen. I Sverige avbröts experimentet på 70-talet, men då hade de allra flesta privatskolorna redan lagts ner.
Anders Johnson
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!