Allt fler svenska föräldrar väljer att emigrera till Åland för att hemundervisa sina barn. En del har planerat sin flytt under en längre tid, medan andra snarare flyr från en ohållbar skolsituation. Skribenten Petra Lindblom är en av dem och förklarar varför föräldrar tar steget och lämnar Sverige.
Det är en tidig höstmorgon i Bosvedjan i Sundsvall år 2016. Jag stressar fram och tillbaka i lägenheten där jag bor, packar väskor och letar efter mobilladdaren. Min sexåring Sam sitter vid köksbordet och petar i sig sin frukostmacka med ost och gurka medan han frågar mig om än det ena, än det andra. Jag svarar kortfattat, i tankarna planerar jag redan arbetsdagen, och ger honom inte den uppmärksamhet jag egentligen skulle vilja. Som jag vet att han behöver. Han måste till skolan och jag till jobbet. Inuti mig gnager det otillfredsställt: jag vill något annat.
Känslan jag hade den där morgonen kan nog många svenska föräldrar känna igen sig i. Det är känslan av att vi och våra barn är fångar i det omtalade ekorrhjulet och vi undrar: Är det möjligt att ge sig själv och sina barn något annat?
De hemundervisande föräldrar som jag mött på Åland svarar tvärsäkert ja. Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) finns nu nästan 110 hemundervisade barn på ön, jämfört med åtta 2012. Av dem är 80 procent födda i Sverige. Strömmen av svenska familjer som flyttar till Åland för att hemundervisa blir allt större för varje år.
När man inte är bunden av skolans schema får hela familjen större svängrum i vardagen och livspusslet blir lättare att få ihop.
Ögruppen hör till Finland och där råder läroplikt istället för skolplikt, något som lockar svenska familjer genom den frihet och flexibilitet som det medför. När man inte är bunden av skolans schema får hela familjen större svängrum i vardagen och livspusslet blir lättare att få ihop. Man kan ta en välbehövlig utflykt med vänner på förmiddagen för att istället studera under kvällen. Trötta barn kan få sova ut om morgnarna. Man kan åka till museer och andra utflyktsmål på finska fastlandet eller i Sverige under lågsäsong.
Adjö, ekorrhjul.
En central anledning till att svenska föräldrar väljer hemundervisning är att de vill värna om sina barns behov och hälsa. Den svenska skolplikten tillåter inga pauser för barn som är nära utmattning eller blir mobbade i skolan. De måste dit varje dag, oavsett omständigheter. Många svenska föräldrar flyr därför snarare än flyttar till Åland, för att undkomma en ohållbar skolsituation.
Men varför just Åland? Det råder trots allt läroplikt i de flesta delar av världen, inklusive våra nordiska grannländer Danmark och Norge. Hemundervisande svenska familjer migrerar också mycket riktigt till alla möjliga länder för att undkomma svensk skolplikt, inte bara till Åland. Men ögruppen är ett bekvämt val. Det är nära hem till släkt och vänner i Sverige, man talar svenska och samhället är tryggt och välordnat.
Vi som egentligen vill stanna i Sverige väljer Åland. De som vill resa jorden runt gör det inte.
Närheten till Sverige var en viktig faktor för Stefan och Therese Lomner när de valde land att hemundervisa i. Paret flyttade till Åland 2013 med sina två barn, Malva som då var sju år och Mio som var nio. De hade tänkt att hemundervisa i Sverige, men eftersom det blev olagligt 2011 tvingades de att se sig om efter alternativ.
– Vi som egentligen vill stanna i Sverige väljer Åland. De som vill resa jorden runt gör det inte, säger Stefan och ler mot kameran i vårt videomöte. Han och Therese befinner sig just nu i Idre, där Stefan arbetar vid en skidanläggning och Therese driver sitt hundcoachningföretag Hundhäxan, med fokus på mindfulness.
Varför ville paret hemundervisa från första början? Jag frågar dem och känner igen anledningarna från de många samtal med andra hemundervisande föräldrar som jag haft genom åren.
– Jag ville ha tid med mina barn och vara den som är med när de utvecklas och upptäcker världen, säger Stefan. Han berättar att Mio hann gå två år i svensk grundskola, en tid under vilken både Stefan och Therese kände att närheten som funnits till Mio eroderade.
– Jag trodde inte på skolan och den passade inte mig som förälder. Det var liksom fel fokus, utvecklingssamtalen handlade bara om svagheter och vad som kunde förbättras, säger Therese.
Paret lyfter fram att de ville och behövde kunna styra mer över livet än vad som var möjligt om barnen gick i skolan.
– Det handlade också om dygnsrytm. Hela konceptet med skola passade inte in i den livsstil som företagare som vi ville ha, säger Stefan.
Familjen får möjlighet att skapa den miljö som just deras barn behöver för sin studiero och fokusera på lärandet istället för att stressa över prov och prestationer.
I Finland och på Åland kan barnet uppfylla läroplikten i hemmet. De hemundervisande föräldrarna sätter sig då in i läroplanen och ansvarar för att barnet arbetar med det som den tar upp. Det ger barnet stor frihet att arbeta på ett sätt som passar det. Istället för att ha flera uppstyckade lektioner per dag kan den som vill fördjupa sig i ett eller två ämnen i taget. Familjen får möjlighet att skapa den miljö som just deras barn behöver för sin studiero och fokusera på lärandet istället för att stressa över prov och prestationer. Utan fasta tider att passa får barnet möjlighet att leka och återhämta sig när det behöver det, vilket också gör skolarbetet lättare.
Många föräldrar ser också stora fördelar med att kunna ge barnen en tryggare social miljö än skolan, där mobbning och konflikter mellan olika grupperingar är vanligt förekommande. De hemundervisade barnen på Åland väljer själva sina vänner och det finns gott om vuxna som kan hjälpa dem igenom konflikter och missförstånd. De deltar i samma gruppaktiviteter som skolbarn ”efter skoltid” – spelar fotboll, sjunger i kör, går på torsdagsslöjd, ägnar sig åt teater och rider. Dessutom går hemundervisande föräldrar ofta ihop och bokar upp aktiviteter för sina barn dagtid, ibland med utgångspunkt i läroplanen men vanligtvis endast med avstamp i barnets intressen. Barnen skaffar sig ofta vänner i grannskapen där de bor och umgås på det viset naturligt med både hemundervisade barn och barn som går i skola.
Två gånger per år skickar föräldrarna in en redogörelse över vad barnet arbetat med sedan sist och i vilka ämnen. Därefter träffar barn och föräldrar tillsammans en eller flera tillsynslärare, som utvärderar barnets kunskaper och lärande med utgångspunkt i redogörelsen och läroplanen.
I Sverige blir rösterna som argumenterar för läroplikt i landet allt fler. Många skolflyktingar på Åland hoppas på att Sverige överger sin strama skolplikt – man hade gärna återvänt hem till släktingar, vänner och sammanhang där både barn och vuxna trivdes. Men svenska politiker håller så hårt fast vid skolplikten att få vågar drömma om att en dag kunna ge sina barn den utbildning och uppväxtmiljö de önskar i hemlandet.
Tanken på att flytta tillbaka till Sverige och låta barnen gå i svensk skola känns absurd.
Själv flyttade jag till Åland bara några veckor efter den där stressade morgonen. Jag har rotat mig här och skaffat ett barn till. Tanken på att flytta tillbaka till Sverige och låta barnen gå i svensk skola känns absurd. Här håller livet ett behagligt tempo och jag kan välja mellan hemundervisning eller att låta barnen gå i en skola som är bland de bästa i världen.
Som det ser ut kommer svenska föräldrar att fortsätta fly undan skolplikten till förmån för Åland, vars pittoreska miljöer och pragmatiska politiker välkomnar inflyttningen av barnfamiljer.
Petra Lindblom
Gillar du det du läste? Stöd Liberal Debatt genom att teckna en prenumeration!