Skip to content
Håkan Hammar. Foto: Jesper Ahlin Marceta
Håkan Hammar. Foto: Jesper Ahlin Marceta
Samhälle | Debaclet i Falun

Varje röst räknas faktiskt

Åsikterna om vad som hände i Falun den där septembermorgonen för fyra år sedan går isär. Klart är i alla fall att när räkningen av de sista rösterna startat saknades det en postsäck med röster. 145 röster. Tillräckligt för att avgöra ett kommunalt val. Matilda Molander reser från Falun till Stockholm i en berättelse om hur det går till att göra ett val.

I ett soligt rum i rådhuset sitter valnämndens ordförande, moderaten Håkan Hammar. Det är en grånad och reserverad man som har arbetat med val sedan 70-talet.

– Hade vi tagit en lång kaffepaus eller gått på långlunch innan vi började räkna så hade kanske inget av det här hänt.

Men rösträknarna hade ätit en stadig frukost just den här dagen, och följden blev ett omval.

På valnatten räknades alla röster i kommunens 36 vallokaler, berättar Hammar. Men rösterna från de som röstat utomlands eller i en annan kommun måste först skickas med post till Falun, för att sedan läggas ihop till ett 37:e valdistrikt och räknas på onsdagen. Exakt när rösterna ska räknas är inte bestämt, men så fort räkningen börjat får enligt vallagen inga andra röster läggas till.

– Plötsligt stod Postnord där med en oöppnad säck med valsedlar.

Postnord hävdar att de skickat en avi till kommunen och kört ut säcken när kommunen inte kom och hämtade den, och kommunen hävdar att de inte fått någon avi och att avtalet dessutom säger att postsäckar med valsedlar som finns kvar på onsdag morgon ska köras ut direkt till kommunen.

Klart är i alla fall att när postsäcken väl kom fram var det för sent.

– När den där säcken var oöppnad fattades det en röst för att Vänsterpartiet skulle få ett mandat till i kommunfullmäktige. Så precist var det. En röst kan påverka i ett kommunalval.

En tydligare illustration av den slitna devisen “varje röst räknas” går knappast att få. Och Falu kommun hade inga andra möjligheter än att anordna ett omval.

– Vi hade inte så lång tid på oss, bara tre månader enligt vallagen.

Ellen Gräfnings, stadsjurist och projektledare för valet i Falun, räknar valskärmar. Foto: Jesper Ahlin Marceta
Ellen Gräfnings, stadsjurist och projektledare för valet i Falun, räknar valskärmar. Foto: Jesper Ahlin Marceta

Han berättar att det var tufft, särskilt för partierna.

– Alla var tvungna att ge sig ut och kampanja igen. De var trötta och hade svårt att mobilisera. Partier brukar dessutom spara under fyra år för att sedan lägga alla pengar på valkampanjen, så kassorna var tomma.

Han berättar att kommunen har en valkommitté med tjänstemän som leder planeringen och genomförandet av valet. I september 2018 var det en gammal och erfaren valkommitté som gjorde sitt sista val.

– När det blev omval fick de nya hoppa in och sköta omvalet. Det klarade de galant. Det är en väldigt duktig jurist på kommunen som leder arbetet.

Hammar tror inte att den borttappade postsäcken med valsedlar har fått någon påverkan på förtroendet för val.

Hammar tror inte att den borttappade postsäcken med valsedlar har fått någon påverkan på förtroendet för val.

– Vi gjorde inget fel. Vi följde allt till punkt och pricka, så var det ju.

Han berättar att valnämnden sammanträder ett fåtal gånger om året, förutom valår och året dessförinnan då de ses oftare.

– Vi arbetar i fyraårsperioder där första året är valåret. Året därpå är det lugnt, och sedan börjar förberedelserna inför nästa val. Men eftersom vi dessutom har Europaparlamentsval var femte år så arbetar vi i princip alltid med ett val.

Exakt hur valkansliet planerar och genomför valet är dock hemligt. Hammar är mycket mån om att inte råka säga något som skulle kunna äventyra säkerheten i valet, till exempel hur valsedlarna transporteras. Några veckor efter vår intervju får dock fotografen följa med till den kommunala källare där valskärmarna och valurnorna förvaras mellan valen.

Utöver tjänstemännen och politikerna utses en ordförande och en vice ordförande för varje valdistrikt som administrerar valet. Dessutom rekryteras röstmottagare, det som tidigare kallades valförrättare, som sköter arbetet.

– I Falu kommun är det inga politiker som står på listorna som arbetar ute i distrikten, det ska vara neutralt. Tidigare var det lite hur som helst med det där.

Enligt Hammar är det inget problem att få tag på folk.

– Vi annonserar på intranätet i kommunen, och de som är valförrättare får betalt.

Ofta är det samma personer som arbetar i valdistrikten val efter val.

– Finns det en fungerande organisation så ser vi gärna att den fortsätter.

Inför årets val har Falu kommun utbildat fler röstmottagare än vanligt, i fall covid skulle slå till igen. Man har också bytt ut en del vallokaler så att det ska finnas en in- och en utgång och vara lätt att hålla avstånd. Som han förklarar är det en dubbelvinst: Avstånd är bra både för smittspridning och för valhemligheten.

– Jag känner mig väldigt trygg. Får vi bara vara friska tror jag att det här kommer att gå riktigt bra. Det är hög nivå på hur det sköts i Sverige. I andra länder har de valobservatörer. Här har vi så hög säkerhet att ingen behöver ifrågasätta att det skulle ha gått fel.

Ett par timmar söderut med tåget, i Stockholm, sitter Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist. Myndigheten har ingen generaldirektör, utan det är i stället kanslichefen som leder arbetet.

– Vi har beredskap för att kunna genomföra ett val när som helst.

Nyqvist svarar på frågor som sinne-bilden av en statstjänsteman. Sakligt och torrt.

Hon berättar att planeringen av nästa val påbörjas så snart de är klara med valet.

– Inför varje val gör vi 30 stora upphandlingar av distribution, kommunikationsmaterial och så vidare. Dessutom ser vi över vårt utbildningsmaterial och producerar nytt. Det är långa cykler och väldigt mycket material. 2018 producerade vi 678 miljoner valsedlar.

Anna Nyqvist. Foto: Fialotta Bratt
Anna Nyqvist. Foto: Fialotta Bratt

Utöver själva valsedlarna ansvarar Valmyndigheten också för att det ska finnas kuvert att lägga valsedlarna i, röstlängder, plomber att försluta med, och mycket annat.

– Vi registrerar partibeteckningar, ansvarar för IT-stödet och kommunikationen om var, när och hur valet genomförs. Vi påverkar inte valdeltagandet, men ska se till att alla väljare vet var, när och hur valet går till och hur man gör när man röstar. Det är särskilt viktigt för att vaccinera mot desinformation. Om någon till exempel säger att vallokalerna är öppna till midnatt ska man veta att de stänger klockan 20.00.

Valmyndigheten är övergripande ansvarig för valen i Sverige, men ansvaret delas med länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna – det vill säga ambassaderna och konsulaten. Nyqvist förklarar att länsstyrelserna är regionalt ansvariga och har som huvudsaklig uppgift att utbilda kommunernas valnämnder och att göra den slutliga röst-räkningen.

– Kommunerna är ansvariga för att genomföra själva valen. De rekryterar personal, ordnar vallokaler och står för den preliminära rösträkningen på kvällen.

Nyqvist berättar att ansvaret i kommunerna ligger hos de folkvalda i valnämnden, men att de stora kommunerna också har tjänstemän som arbetar särskilt med att ordna val.

– De 20 största kommunerna står för en väldigt stor andel av de röstberättigade och de har ett samarbete kring valfrågor och delar kompetens mellan valen.

Enligt Nyqvist sjunker möjligheten att arbeta kontinuerligt med val med storleken på kommunen, men generellt sett är alla kommuner duktiga på att genomföra val.

– Vi har genomfört val på nästan samma sätt i över hundra år.

EU-inträdet har inte ändrat på det, och Nyqvist förklarar att det finns ett syfte med att valen fortsätter att genomföras på samma sätt.

– Vallagen säger att valen ska se likadana ut. Det är viktigt att väljarna känner igen sig, för att det ska vara enkelt att rösta och för att väljarna ska känna sig trygga med att valet går till på rätt sätt. Särskilt eftersom man gör det så sällan är det önskvärt att man känner igen sig.

På EU-nivå pågår det sedan länge diskussioner om att göra EU-valen mer lika, berättar Nyqvist, men än så länge har inget hänt.

– För att göra ett EU-val skulle det vara enklare att ha en gemensam röstlängd. Men eftersom länderna har så olika folkbokföring et cetera så blir det svårt.

När vallokalerna slår upp dörrarna i september kommer dock inte allt att vara precis som vanligt. Sverige har länge fått kritik för brister i valsystemet, och i februari i år trädde flera lagändringar i kraft som åtgärdar en del av problemen.

  Det blir tydligare för väljarna att valsedlarna ska väljas och stoppas i kuvert i enskildhet, att man måste vara ensam i valbåset. Det har varit så innan också, men det har inte stått i lagen – nu står det i lagen.

Det skrivs också in i lagen att röstberättigade som stör eller på annat sätt uppför sig illa får uppmanas att tillfälligt lämna lokalen av valförrättarna, berättar Nykvist.

– En annan ändring är att valmyndigheten och utlandsmyndigheten tar ansvar för att lägga ut alla valsedlar i vallokaler. Tidigare la valadministrationen ut partivalsedlar och partierna namnvalsedlar.

På tal om säkerhet frågar jag Nyqvist om planeringen av valet har påverkats av kriget i Ukraina, och hon förklarar att kriget skulle kunna innebära en ökad risk för desinformation riktad mot genomförandet eller förtroendet för valresultatet.

Förändringarna höjer säkerheten i valet och välkomnas av Valmyndigheten. På tal om säkerhet frågar jag Nyqvist om planeringen av valet har påverkats av kriget i Ukraina, och hon förklarar att kriget skulle kunna innebära en ökad risk för desinformation riktad mot genomförandet eller förtroendet för valresultatet. Valmyndigheten har dock arbetat utifrån en förhöjd hotbild redan innan säkerhetsläget förändrades med anledningen av val runt om i världen – till exempel i USA.

– Vi följer utvecklingen noga och har sett hur hoten mot val ökat de senaste åren. Vi har utgått från en förhöjd hotbild mot valen och arbetat sedan åtminstone 2019 med att öka skyddet för våra val så att vi i dag har ett gott skydd.

Säkerhetsåtgärderna består av både utbildning och informationsdelning mellan myndigheter som MSB, Polisen, Säkerhetspolisen och länsstyrelserna. Men också själva valsystemet är en garant för säkerheten.

– Vårt valsystem som är manuellt är i sig ett robust valsystem. Det är säkert. Och att röstmottagning och rösträkning sker runt om i landet, att rösterna räknas i flera steg och att allt är öppet för insyn från allmänheten gör att det är svårt att påverka själva valresultatet.

Hon berättar att cyberattacker kan försena valresultatet men inte förhindra det.

– Om vår webbplats blir attackerad som den blev 2018 så har vi alternativa vägar där vi presenterar valresultatet via media.

Valsystemet är som Nyqvist uttrycker det utformat så att det alltid går att genomföra ett val, även om det kan ta längre tid. Överlag handlar valplaneringen om att ständigt arbeta med flera olika alternativ för genomförande för att inte bli beroende av ett sätt.

– Vi har alltid en plan B för varje sak som inte fungerar.

Sedan 1665 hissas svenska flaggan på Kastellholmen i Stockholm varje dag för att signalera att det är fred och att ingen främmande makt befinner sig på svenskt territorium.

Skulle det värsta en dag hända, att flaggan på Kastellholmen måste halas, kan Sverige faktiskt ändå gå till val, om riksdagen beslutar det.

– Men val får inte hållas på ockuperat område, klargör Nyqvist.

Med bara veckor kvar till valet har myndigheten bråda dagar för att se till att allt fungerar som det ska på dagen D. Det är många postsäckar som ska komma fram. Missas en kan allt behöva göras om.

Matilda Molander

Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!