Skip to content
Charles de Courson. Foto: Jesper Ahlin Marceta
Charles de Courson. Foto: Jesper Ahlin Marceta
Samhälle | Frankrike

Han har suttit längst av alla i Nationalförsamlingen – så vann Charles de Courson det franska parlamentsvalet för sjunde gången i rad

Egensinnig enligt andra, konstruktiv enligt sig själv. Den franska journalisten Marie Charrier skriver om Charles de Courson, högerledamoten från nordöstra Frankrike som suttit längst av alla i Nationalförsamlingen.

Oövervinnerlig. Ledamoten Charles de Courson behåller sin stol i Nationalförsamlingen för Marnes femte valkrets, som omfattar 253 kommuner i nordöstra Frankrike. Efter att enkelt ha tagit sig vidare till parlamentsvalets andra omgång besegrade han den 19 juni Pierre Thionnet, Nationell samlings kandidat, och fick 63,03 procent av rösterna. En vecka dessförinnan hade det mycket tidigt stått klart att den avgående ledamoten de Courson hade slagit ut kandidater från den styrande majoriteten, från vänsteralliansen (Nupes) liksom från små extrema partier till både höger (Reconquête och Les Patriotes) och vänster (Lutte ouvrière).

Charles De Courson, som var kandidat för den traditionella högern, kammade under valets andra omgång hem ett helt kolossalt valresultat som i en handfull kommuner till och med överskred 90 procent. Förstaplatsen överlät han bara i ett dussintal byar till sin motståndare – en parisbo som visserligen är en av Nationell samlings partiledares närmaste män men som helt saknar koppling till bygden. 

Mer än hälften av de röstberättigade stannade hemma.

Även om segern blev stor ger det stora röstskolket smolk i bägaren. Mer än hälften av de röstberättigade stannade hemma. Dessutom förlorade Charles de Courson nära 2 700 röster jämfört med sin seger 2017. Nationell samling fortsätter samtidigt att bryta mark i området, och fick nästan 3 000 fler röster än 2017.

I och med segern i det här valet blev de Courson Nationalförsamlingens längst sittande ledamot och Palais Bourbons ålderman.

Centerpolitikern de Courson valdes in i Nationalförsamlingen för första gången den 28 mars 1993, i en kamp mot sin bäste fiende Jean-Pierre Bouquet (Socialistpartiet), den nuvarande borgmästaren i valdistriktets största stad Vitry-le-François. I och med segern i det här valet blev de Courson Nationalförsamlingens längst sittande ledamot och Palais Bourbons ålderman. I Nationalförsamlingen sitter han i gruppen Libertés et territoires (ung. Frihet och landsbygd), som innehåller flera olika politiska partier och grupperingar. Han var dessutom fram till nyligen vice ordförande i finansutskottet, ansvarig för att överse statsbudgeten. 

Den före detta borgmästaren i Vanault-les-Dames (en liten by ett tjugotal kilometer nordost om Vitry-le-François) är en hårt arbetande man i såväl valkretsen som Nationalförsamlingen, och har inte tvekat en sekund att motsätta sig flera viktiga lagar från Emmanuel Macron de senaste åren. I gryningen av sin sjunde mandatperiod har de Courson inga planer på att göra annorlunda, trots att regeringen förlorat sin majoritet och står inför en prövande tid av försök att söka majoriteter.

Jag arbetar för mina väljare.
– Charles de Courson

”Jag arbetar för mina väljare. Jag har alltid haft en konstruktiv utgångspunkt, såväl i majoritet som i opposition”, säger Charles de Courson till lokaltidningen L’Union i sitt segertal på valnatten. 

”Eftersom den avgående majoriteten har blivit till en mycket liten minoritet kommer jag att tillhöra dem som är redo att rösta för förslag som går åt rätt håll, medan jag bekämpar sådana som inte gör det, så att parlamentet slutligen får en sann roll att spela, i frånvaron av en absolut majoritet.”

Marie Charrier

Artikeln översatt från franska av Eric Luth och Matilda Molander.

Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!

Den vanliga högerns död