Macron behöver locka klimatengagerade vänsterväljare på söndag, för att säkra segern över Marine Le Pen. Under ett stort valmöte i Marseille på påskafton försökte han övertyga de som röstade på vänsterradikale Mélenchon eller gröne Jadot i första omgången att lägga sin röst på honom. Liberal Debatt går igenom de förslag som han lade fram.
I lördags, när svenska barn var som mest i färd med att leta halvdåligt gömda påskägg, ställde sig Frankrikes president Emmanuel Macron på en valscen i Marseille. Med mindre än en vecka kvar av kampanjande inför presidentvalets andra omgång var det dags för Macron att presentera sin klimatpolitik – sedan dess har klimatet hamnat i centrum för kampanjen.
I just det här valet är det ingen oväsentlig händelse. Macron vann första omgången med en större marginal än 2017, faktiskt den största marginalen för en sittande president sedan socialisten Mitterand på åttiotalet. Ändå cirkulerar stora orosmoln på himlen – avståndet inför andra omgången till Marine Le Pen är inte stort.
Att Macron styrde kosan till Marseille är knappast någon slump. Här blev Mélenchon största kandidat i första omgången, och vänsterradikalen sitter dessutom i nationalförsamlingen för en liten valkrets i staden.
Radikalvänsterns kandidat Jean-Luc Mélenchon var en hårsmån från att besegra högernationalismens Marine Le Pen i den första valomgången. I Mélenchons program stod klimatet i centrum, medan Macron knappt pratade någon klimatpolitik alls.
Mélenchon har förvisso uppmanat sina väljare att inte rösta på Marine Le Pen. Men han har inte – vilket är symboliskt viktigt – uppmanat dem att rösta på Macron, och många förväntas antingen rösta på Le Pen ändå, rösta blankt eller stanna hemma.
Ändå är det dessa väljare som Macron behöver locka till sig för att vinna presidentvalet.
Att Macron styrde kosan till Marseille är knappast någon slump. Här blev Mélenchon största kandidat i första omgången, och vänsterradikalen sitter dessutom i nationalförsamlingen för en liten valkrets i staden.
Civilisationernas kamp
För att tydliggöra skillnaderna mellan sitt eget projekt och motståndaren Marine Le Pens, pratade Macron om valet som ett val mellan olika civilisationer.
”Jag delar grundsyn med Yannick Jadot och Jean-Luc Mélenchon när det kommer till ekologi, koldioxidneutralitet och Parisavtalet. Le Pens högerextrema projekt helt förnekar målen.”
– Emmanuel Macron
Han kallade Marine Le Pen för en “klimatskeptiker” som vill “lämna Europas klimatambitioner och riva vindkraftverk”. Själv vill han istället göra Frankrike till en “stor miljönation”, kanske en anspelning på kampanjen “Make Our Planet Great Again” som han lanserade när USA:s förre president Donald Trump lämnade Parisavtalet.
Under ett besök i Le Havre på skärtorsdagen sade Macron, på samma civilisations-tema, att han delar “grundsyn” med den gröne kandidaten Yannick Jadot och Jean-Luc Mélenchon när det kommer till “ekologi, koldioxidneutralitet och Parisavtalet”, medan “Le Pens högerextrema projekt helt förnekar målen” (något som Le Pen förvisso inte håller med om).
Macrons politik för en grön civilisation
Men vad var det för klimatpolitik som Macron presenterade på påskaftonens eftermiddag, för att främja sin gröna, liberala civilisation och vinna väljare från vänster?
Ett av förslagen tog han faktiskt rakt av från Mélenchon. Det handlar om att göra nästa premiärminister direkt ansvarig för “ekologisk planering”, ett något diffust begrepp som kanske bäst motsvaras på svenska av grön omställning eller grön integrering. Måhända ett nödvändigt steg för en stor miljönation?
Förslaget har för övrigt lett till rykten om att Julien Denormandie kanske blir nästa premiärminister – i dag landets unge jordbruksminister, som har varit en trogen Macron-anhängare sedan starten.
Naturens ska tillägnas skydd av naturen, miljön och ”vårt sätt att leva”. Naturens dag ska också vara en signal till omvärlden att Frankrike ska bli ”den stora miljönationen”.
Dessutom ska ytterligare ministrar tillsättas för “energiplanering” och “miljöplanering”. Målet med ministrarna är att få Frankrike att bli det första landet som helt slutar att använda gas, olja och kol. De skulle också kraftigt intensifiera arbetet med järnvägar, elbilar och kollektivtrafik.
Emmanuel Macron vill också att det planteras 140 miljoner nya träd och att en europeisk koldioxidskatt införs. 400 000 fler ska anställas inom gröna näringar, och man ska ta krafttag mot ”ekoångest”. Dessutom ska luftföroreningar minska och femtio deponier (eller soptippar) stänga under de tre kommande åren. Slutligen ska VD:ars bonusar baseras på företagens miljöresultat.
Från Yannick Jadot har han också tagit idén om en ”naturens dag”, ungefär som Fête de la Musique. Macron föreslår att dagen ska äga rum fjärde lördagen i maj, och att det ska bli ”ett stort ögonblick för nationell enighet, där man samlar lokala aktiviteter, föreningar, skolor, jordbrukare, medborgare, naturälskare”. Dagen ska tillägnas skydd av naturen, miljön och ”vårt sätt att leva”. Naturens dag ska också vara en signal till omvärlden att Frankrike ska bli ”den stora miljönationen”.
”Nästa mandatperiod kommer att vara ekologisk, eller inte alls.”
– Emmanuel Macron
För den “gröna ekonomin” lovade Macron också femtio havsbaserade vindkraftparker och sex nya kärnkraftsreaktorer till 2030. I Le Havre nämnde han fjorton nya reaktorer fram till 2050. Där lovade han också att engångsplast ska fasas ut helt till 2040.
Sammantaget skulle reformerna, menar Macron i talet, bidra till att Frankrike arbetar dubbelt så snabbt med att uppfylla landets del av Parisavtalet. Och det är ett måste: ”Nästa mandatperiod kommer att vara ekologisk, eller inte alls.”
Kommer han få stöd från miljöaktivisterna?
I Le Havre försökte Macron, som tidigare nämnt, närma sig Mélenchon och Jadot när det kommer till klimatpolitik. Närmandet var dock tämligen ensidigt – Jadot, som har kallat Macron för ”presidenten som inte gjorde något åt klimatet”, har exempelvis varit tydlig med att man inte stödjer Macrons projekt, även om man röstar på honom för att blockera Le Pen.
I Marseille lyfte Macron upp flera klimatreformer som han har genomfört under de gångna fem åren: nya cykelvägar, nyöppnade nattåg, dubblering av andelen ekologiskt jordbruk – största landet i Europa på ekologiskt jordbruk.
Tur då att bara 7 % av väljarna tyckte att klimatfrågan var viktigast i första omgången.
Men frågan är om miljöaktivisterna till vänster tycker att det räcker. Gröna anhängare menar ofta att Macrons klimatlöften från valrörelsen 2017 inte har infriats. Efter gula västarnas protester drogs en föreslagen bensinskatt tillbaka. Miljöministern Nicolas Hulot avgick i direktsändning, eftersom han inte tyckte att han hade någon egentlig påverkan. Dessutom vill Macron bygga fler kärnkraftsreaktorer – till skillnad från Jadot och Mélenchon, som liksom Tyskland vill fasa ut kärnkraften.
Det mesta nu pekar på att Macron blir vald på söndag, inklusive de senaste dagarnas opinionsmätningar. Men om så blir fallet är det sannolikt inte på grund av Macrons klimatpolitik, utan på grund av att man vill blockera Le Pen. Tur då att bara 7 % av väljarna tyckte att klimatfrågan var viktigast i första omgången.
Eric Luth
Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!