När vi satt hopklämda runt mitt soffbord och spånade idéer en kväll innan jul anade vi föga att de starkaste 90-talsparallellerna våren 2022 inte skulle vara ungdomsmode och feminism, utan flyktingströmmar och krig i Europa. När den här ledaren skrivs är det på dagen en månad sedan ryska trupper marscherade in i Ukraina. Europas historia tog en nygammal vändning.
I Sverige har den politiska debatten gjort helt om. I ett slag har frågor om beredskap, försvar och Natomedlemskap gått från perifera till avgörande. Landets samlade partistrateger har fått stoppa valmanifest och kampanjplaner inför höstens valrörelse i dokumentförstöraren och börja om.
Precis som vid 90-talets början är den europeiska kartan på väg att ritas om, och därigenom även Sveriges politiska verklighet. För att navigera i denna nya och föränderliga värld är det klokt att blicka tillbaka. Hur gjorde man då? Och hur blev det i dag?
I en utblick mot Centraleuropa skriver Hynek Pallas om hur det gick till när pacifistpresidenten Vaclav Hável fick Tjeckien att gå med i Nato. Den bosnisk-kroatiska författaren Vanja Gredelj berättar hur kriget sätter spår i generationer, och hur humorn blivit ett kollektivt sätt att hantera traumat från krigen på Balkan.
Naod Habtemichael möter föreståndaren för Segerstedtinstitutet, Christer Mattsson, för att tala om skinnskalle-eran och den våldsamma rasism som satte skräck i Sverige.
Men 90-talet var också framtidstro. Boken Fittstim blev symbolen för en ny feminism, och vi har bett författaren Linda Skugge berätta hur det gick sedan. Eric Luth beskriver ett Sverige som öppnade sig mot Europa och blev mer demokratiskt. Nationalekonomen Fredrik N G Andersson skriver om de tuffa reformer som tog Sverige från kris till en blomstrande ekonomi. Teknikhistorikern Nina Wormbs berättar historien om internet.
Läs om 90-talet och decenniet som förändrade Sverige. Vi har fortfarande mycket att lära.
Matilda Molander
Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!