Skip to content
Samhälle | Ukraina

Kriget har tagit steget in i kryptosfären

Krig kostar pengar, och pengar finns i kryptosfärens digitala plånböcker. Vladan Lausevic skriver om hur kryptovalutorna blivit en del av kriget i Ukraina. 

Den 26 februari hände något speciellt i världens moderna historia. Den ukrainska regeringens Twitterkonto skrev i en tweet att Ukraina kan erbjudas hjälp genom kryptovalutor. Regeringskontot la upp adresser för digitala plånböcker (wallets) för Bitcoin, Ethereum och andra kryptovalutor.

Innan slutet av februari fick den ukrainska regeringen donationer värda cirka 12 miljoner dollar genom kryptovalutor. Enligt de senaste uppgifterna har Ukraina redan fått in mer än 100 miljoner dollar. Det är den överlägset största summan pengar som samlats in genom kryptovalutor under någon krigsperiod hittills i världshistorien.

I det stora hela är summan på över 55 miljoner dollar inte stor eller avgörande för den ukrainska staten, som för närvarande behöver mycket mer pengar och annat stöd för kriget mot Ryssland. Men i den rådande situationen är alla bidrag viktiga för att Ukraina som demokrati ska kunna kämpa mot den ryska diktaturen. 

Ofta framställs kryptovalutor som en libertariansk och frihetlig idé samt som ett alternativ till statliga pengar och godtyckliga offentliga tvång. Det förklarar delvis varför Ukraina till skillnad från Ryssland har fått mycket mer sympati och stöd hos individer aktiva i olika kryptocommunities. Ett exempel är kretsen kring kryptovalutan Tezos som fokuserar på företagande och är utvecklad av entreprenörer från både Ukraina och Ryssland. 

Att Ukraina har ett starkare stöd än Ryssland i kryptosfären har dock inte bara att göra med ideologin hos de aktiva i sfären. Medan Ryssland, likt Kina, har infört ett formellt förbud mot kryptovalutor, har Ukraina i stället valt att “legalisera” kryptovalutor och använda dem som en del i att digitalisera staten. 

Att Ukraina har ett starkare stöd än Ryssland i kryptosfären har dock inte bara att göra med ideologin hos de aktiva i sfären. Medan Ryssland, likt Kina, har infört ett formellt förbud mot kryptovalutor, har Ukraina i stället valt att “legalisera” kryptovalutor och använda dem som en del i att digitalisera staten. 

Sedan Rysslands invasion används pengarna som kommer till Ukraina via kryptovalutor för både civila och militära ändamål, som att stödja flyktingar och köpa vapensystem. Individer i Ukraina kan också få direkt hjälp via sina kollegor, vänner och andra utanför landet genom direkta kryptodonationer som ofta är snabbare och billigare jämfört med bankbaserade system som Western Union. 

Samtidigt växer oron för att  Ryssland ska kunna använda samma metoder för att undvika de sanktioner som införts de senaste veckorna. Politiker i USA och EU diskuterar och överväger redan att införa formella förbud mot användning och transaktioner av kryptovalutor, inte bara avsedda för den ryska staten utan även för ryska medborgare. Experter som sysslar med kryptovalutor bedömer dock att Ryssland inte kommer att använda kryptovalutor på en högre nivå och inte heller att det kan “rädda” Ryssland från sanktioner. 

Anledningen är att den ryska regimen överlag ogillar kryptovalutor och att transaktioner med kryptovalutor för det mesta är transparenta och kan kontrolleras rörande vem som skickar och tar emot pengar. Utöver det är summan Ryssland skulle behöva för hela sin ekonomi och samhäll eså omfattande och stor att det blir omöjligt att samla in genom kryptovalutor. 

Kriget i Ukraina förs med olika medel och genom procedurer som ofta kallas “hybridkrig” i litteraturen. Kryptovalutor är en del av kriget och oavsett hur det slutar är kryptovalutornas roll och användning i större skala under kriget redan en del av vår moderna historia.

Vladan Lausevic

Gillar du det du läste? Teckna en prenumeration på Liberal Debatt!