Skip to content
Foto: Unsplash
Foto: Unsplash
Debatt | Skolan

Särbegåvade barn glöms bort i skolan

Svensk skola bygger på principen om likvärdighet. Men i den ambitionen får vi inte tappa bort de särbegåvade barnen. För att möta dessa barns utvecklingsbehov behövs differentierad undervisning.

Särskilt begåvade elever har en utsatt situation i skolan, menar Attila Szabo, forskare som har doktorerat i ämnet. Det är därför viktigt att identifiera dem och de bör därför vara välkomna i särskilda grupper, baserat på intresse.

Det är dock långt ifrån alla som får chans att realisera sin begåvning på ett stimulerande sätt. I stället riskerar många intelligenta unga människor att, trots stor talang, hamna i en tillvaro av djup ensamhet. De löser sina skoluppgifter snabbt och får sitta av resten av lektionstiden. Eller också riskerar de att underprestera i skolan när lärarna inte räcker till för att ta vara på deras intelligens. I värsta fall blir de hemmasittare som vägrar att gå till skolan.

Särskilt begåvade barn brukar beskrivas – enligt den gängse definition som myntats av Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi – som de som »förvånar vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i och utanför skolan«. Det är en förbisedd grupp i Sverige, där skolan ofta utgår från att samma skolgång ska passa för alla elever. Enligt Skolinspektionen riskerar ofta högpresterande elever att uppfattas som självgående, vilket kan leda till att undervisningen inte anpassas efter deras individuella behov.

Man kan naturligtvis invända att elever inte bör särbehandlas, eller att skolans riktmärke ska vara likvärdighet. Men att hantera den här problematiken är ytterst inte bara en frihetsfråga för det enskilda barnet. Problemet rymmer också en psykosocial dimension.

De särbegåvade barnen vill ofta arbeta tillsammans med andra elever som också är särskilt begåvade eller har ett starkt intresse för ett visst ämne. Vissa av dem upplever att det är ett socialt handikapp att vara begåvad i matematik eller naturvetenskap och väljer att spela ner sin begåvning. Särskilt begåvade elever tenderar också att vara så kallat högkänsliga personer, som tar in så många intryck att det blir svårt att hantera.

Den forskning som finns inom området visar att bemötandet i skolan har avgörande betydelse för elevers motivation för skolarbete och lärande. Detta gäller också för elever med särskild begåvning. Vissa kommuner har insett detta – bland annat Stockholms stad, som lanserat en särskild handlingsplan för att möta särskilt begåvade barns utvecklingsbehov. Men på andra håll är ambitionsnivån lägre.

Vi kan inte låta retoriska slagord om en likvärdig skola stå i vägen för den enskilde elevens förutsättningar.