Kultur

I dag kan alla leva fint – tack vare marknadsekonomin

Text: Rolan Jusupov

I romanen Det vita gardet skildrar den ryske författaren Michail Bulgakov ungdomsminnena från det förrevolutionära Kiev där han växte upp. Året är 1918. Familjen Tubin (läs: familjen Bulgakov) framlever sina dagar i en miljö präglad av borgerligt gemyt och intellektuell kultur. Utanför familjens fönster kan man redan känna julens strålglans och snön faller ymnigt över staden.

Men där ute har också radikala, högst besynnerliga vindar börjat blåsa. Bolsjevikerna håller på att etablera sin närvaro och faran ser för varje dag alltmer hotfull ut. Det stoiska lugn, den gammaldags heder som präglar familjen Tubin – däribland den unge Bulgakov – kommer dessvärre att sammanfalla med alltmer lidande. Det vita gardet – kontrarevolutionärerna – faller efter tre års krigande. 1921 utropas Sovjetunionen.

För att må bra behöver man ha det någorlunda gott ställt, trivas i vardagen och gilla det man gör. Det kan i princip vem som helst uppnå i dag. Men så var det inte förr i tiden, varken i väst eller omvärlden. När Bulgakov efter inbördeskriget anlände till Moskva för att göra karriär som konstnär fick han under vissa stunder leva i armod. Och finna sig själv i en så kallad »kommunalka«, ett slags kollektiv lägenhet. Bulgakov tvingades att acceptera att han inte längre fick gå runt i finkläder och med monokel till vardags. Konst fick han endast skapa i revolutionens namn.

I år är det hundra år sedan familjen Tubin, genom Michail Bulgakovs penna, såg Kiev falla i revolutionärernas händer. I dag, blott hundra år senare, har människan skapat mer välstånd och ökat medellivslängden mer än under de föregående tvåhundratusen åren. Miljarder människor har lyfts ur extrem fattigdom. Livet har blivit friare, tryggare och roligare. Decennier av relativt stabil tillväxt har gett upphov till ett fantastisk materiellt överflöd. Vår tids levnadsvanor påminner mycket om hur romanfigurerna lever i Det vita gardet, det vill säga innan omvandlingen gör entré.

Förstås är det marknadsekonomin vi har att tacka för det. Inte minst de entreprenörer som har gjort allt lättare, eller »skaparna« som idéhistorikern Johan Norberg benämner dem i sin bok När människan skapade världen. Apropå detta skriver Norberg lyriskt: »Om kapitalismen är ett äventyr så är entreprenören dess upptäcktsresande.«

Vi reser som aldrig förr, äter ute jämt, klär oss propert. Någon gång i livet får de flesta möjlighet att unna sig något väldigt dyrt: ett stort hus, en lyxig bil. Det är med andra ord ett rikt liv som många av oss lever. Rikt skall dock inte bara läsas i ekonomisk mening, utan även i överförd betydelse: Livet är rikt därför att det erbjuder oss att färdas genom dess oändliga rymd av förmåner, insikter och mysterier.

Rolan Jusupov är fri skribent och studerar nationalekonomi vid Stockholms universitet.

rolanjusupov7@gmail.com

Fler artiklar av Rolan Jusupov

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr