För socialister är frihet nära förknippat med frihet i arbetet. Men vad säger liberaler om det? Kan relationen mellan arbete och kapital analyseras på liberala grunder? LUF Uppsalas ordförande Hanna Deák manar till liberal kamp för frihet på arbetsmarknaden.
Den moderna arbetsplatsen. En del får associationer till färgglada Google-kontor med swimmingpooler och meditationsrum. Spexigt fotbollspel på kafferasten. I boken Private Government riktar Elizabeth Anderson blicken mot den moderna arbetsplatsens andra sida. Den där Amazons lagerarbetare pressas till hälsofarliga tillstånd. Eller den där anställda på hönsfarmer tvingas ha blöjor på sig då de nekas tillräckliga raster.
Vad dessa exempel ger uttryck för, menar Anderson, är en arbetsmarknad där arbetsgivare inte bara bestämmer, utan i själva verket dominerar sina anställda. Detta är vad Anderson kallar för private government. Private government innebär att lyda under ett privat styre och auktoritet som kan domdera över dig och införa sanktioner ifall du inte lyder. Många arbetsplatser karakteriseras av sådana förhållanden. Detta innebär stor ofrihet och ojämlikhet.
För Andersons teori är det republikanska frihetsbegreppet centralt. Det definieras som icke-dominans – att vara fri från att lyda under någon annans godtyckliga vilja. En mästares favoritslav kan i teorin både ha stor negativ och positiv frihet men eftersom friheten när som helst kan ryckas bort är han ofri i republikansk bemärkelse.
Viktigt att poängtera är att det inte är hierarki eller styrning per se som Anderson kritiserar – det kan vara nödvändigt för ett effektivt och fungerande företag. Det är godtyckligt maktutövande utan möjlighet till ansvarsutkrävande som Anderson vänder sig emot. Denna typ av maktutövning möjliggörs när det bara finns en svag arbetsrätt, när anställda inte har en institutionaliserad röst eller inflytande via fackanslutning.
Anderson ger en idéhistorisk förklaring till varför liberaler och libertarianer pratar om arbetare som fria aktörer som sluter frivilliga kontrakt på en fri marknad. När våra ideal om fria marknader växte fram var det mot bakgrund av ett feodalt och extremt hierarkiskt samhälle. Marknader skulle möjliggöra en ordning där de flesta var egenanställda eller arbetade i mindre företag. Människor skulle vara mindre beroende av överordnade och marknader mer jämlika. Men med den industriella revolutionen, stordriftsfördelar och dagens globalisering har normen i stället blivit jättelika företag där hierarkierna är starka. Idealet lever dock kvar, och liberaler saknar därför ett språk och ett teoretiskt ramverk för ofriheten på arbetsplatsen.
En grundläggande aspekt av en anställning är givetvis att det går att säga upp sig och därför skulle man kunna hävda att ofriheten inte är problematisk. Mot det har Anderson flera argument. Kostnaderna för att säga upp sig är ofta höga. I en ekonomi med hög arbetslöshet i vissa grupper kan uppsägning vara ett icke-alternativ. Vad hjälper dessutom möjligheten att säga upp sig när de flesta anställningar karakteriseras av liknande villkor? Den som säger upp sig från ett jobb måste ju söka ett annat.
Ytterligare en aspekt är när anställningen är kopplad till uppehållstillståndet, vilket gör den anställda sårbar för utnyttjande. Riksrevisionens granskning i fjol visade att Sverige har stora problem med arbetskraftsexploatering av utlänningar. Det kan handla om en farlig arbetsmiljö, mycket långa arbetsdagar, oskäligt låg lön eller dåliga boendeförhållanden.
Underordning och ofrihet kan också ta sig uttryck i att tvingas jobba under minutscheman i hemtjänsten. Det underminerar personalens handlingsutrymme, innebär att raster rycks ifrån dem vid minsta försening och skapar en enorm stress.
Det faktum att många anställda blir behandlade väl och dessutom har stor negativ frihet på sina arbetsplatser, gör det inte automatiskt till en värld utan dominans. Som Pettit skriver i Republicanism: a Theory of Freedom and Government: »För att vara en värld utan dominans måste världen vara en värld utan ingripande av det slaget, inte av en slump, utan i kraft av att ens existens är skyddad gentemot de mäktiga.« Att slippa bli utsatt för maktmissbruk bör inte vara en lyx för den med ett marknadsvärde, den som är omtyckt av chefen eller den som har tur. Frihet från dominans på arbetsmarknaden behöver säkerställas och vara ett prioriterat frihetsprojekt.
Hanna Deák är ordförande för LUF Uppsala län och statsvetarstudent vid Uppsala universitet
@hanna_deak
hanna.deak@outlook.com