»Självklart måste vi skydda oss mot terrorism och militära hot, men de integritetskränkningar som följer med lagens utformning hör inte hemma i en modern rättsstat.«
Det är den 13 juli 2008 och sju tunga folkpartister går ut på DN Debatt och kräver att regeringen backar om FRA-lagen.
I USA har Barack Obama flyttat presidentvalskampanjen ut på internet och i Sverige är hoten mot den personliga integriteten på nätet den stora politiska stridsfrågan. Mindre än ett år senare tar Piratpartiet hem ett av Sveriges 18 mandat i EU-parlamentet. Fortsatt fri fildelning på nätet är röstmagneten. Internet har på ett drygt decennium gått från att vara ett nischat tillhåll för nördiga entusiaster med hemmabyggda datorer till ett tillhåll för dataspelare och bloggare men också allehanda ljusskygg verksamhet. Det är en värld utan gränser där vem som helst kan bli vad som helst. Frihet. Idealister drömmer om en ny värld.
Spola framåt femton år, och myndighetsposten kommer i en digital brevlåda. Morfar delar kattbilder på Facebook och mamma har jobbkonferens över Zoom.
I Dagens Nyheter publiceras artiklar som »Barn och mobiler – så får du ner skärmtiden i sommar«. Oron över hur appar och sociala medier spårar och styr våra liv ökar, men när »På denna sida använder vi cookies« dyker upp klickar vi bara ja, godkänn, okej, visst, låt mig bara läsa det här förbannade receptet.
Internet har revolutionerat vår värld, men inte genom att bygga en fri utopi utan genom att bli vardag. Och i takt med att internet har tagit klivet in i våra vardagsrum, sovrum och kök har debatten om integriteten svalnat. Kanske är det inte så konstigt. Att skriva debattartiklar om vikten av frihet och integritet är lätt. Att stå upp för den varje gång man vill laga middag, köpa en klänning eller läsa ett inlägg på sociala medier är svårt, för att inte säga omöjligt.
I USA stänger Twitter av presidentens konto och hävdar att de som privat företag kan bestämma vem som ska få använda deras plattform och till vad. Hans sympatisörer slår bakut, men även hos många av hans motståndare lämnar beslutet en besk eftersmak. Vem är det egentligen som bestämmer över oss när vårt samhälle har flyttat ut på nätet?
Att vår lagstiftning inte är anpassad efter det samhälle som har vuxit fram efter internets intåg i våra liv är uppenbart. Behovet av nya regler och lagar är inom många områden stort, samtidigt finns det en överhängande risk att friheten inskränks när stater över hela världen kliver in i sfären med juridiska anspråk. I skrivande stund arbetar EU med tre stora lagstiftningspaket som kommer att ha stor påverkan på hur internet fungerar.
Liberaler måste agera innan det är för sent.
Emma Høen Bustos
Matilda Molander
Chefredaktörer och ansvariga utgivare
red@liberaldebatt.se