Under de senaste årtiondena har internetanvändandet ökat enormt. Vi har gått från att äga en stor del av kulturen vi konsumerar till att hyra den via strömningstjänster. Vi behöver inte be bekanta om rekommendationer utan kan googla fram tusentals omdömen på mindre än en sekund. Och ska vi handla något är steget närmare till datorn än till stadskärnan.
LÄS ÄVEN:
Max Sjöberg: Ack, du lömska internet
Visst innebär digitaliseringen kortsiktiga förluster. När en lokal garnbutik blir utkonkurrerad av garnrea.nu upplevs det såklart som tråkigt. Butiksägaren blir av med jobbet, trogna kunder måste köpa sitt garn någon annanstans och centrum blir en charmig butik fattigare. Men samtidigt frigörs resurser: Butikslokalen kan upplåtas till ett kafé med spoken word-scen, en närmottagning för äldre eller en helt ny verksamhet som vi i dag inte kan tänka oss än. Butiksägaren kan använda sin kompetens på annat håll – kanske bli rådgivare på garnrea.nu. Tidigare kunder kan köpa billigare garn på samma sajt. På det stora hela blir resultatet billigare garn, att butiksägarens kompetens når fler och att butikslokalen utnyttjas i högre utsträckning. Samhället blir rikare.
Vi kan inte vara säkra på att ovanstående alltid blir fallet – ibland står lokalen såklart öde ett tag – men allt som oftast är detta vad som sker så länge någon form av kundunderlag finns.
Trots detta känner många sig hotade av den snabba samhällsförändringen digitaliseringen har frammanat. Det är inte en ny företeelse. Under 1700-talet gjorde spinnmaskinen Spinning Jenny många spinnare i England upprörda, maskinen tog ju deras jobb. Men när dammet lagt sig och maskinen spritt sig blev resultatet mer garn, och tyg, till ett lägre pris – vinnare blev alla människor som plötsligt fick råd att köpa underkläder(!). Hur en marknadsförändring av den här typen går till är inte självklart, vägen är inte alltid rak och resultatet inte alltid förutsägbart. Historiskt verkar dock varje liknande förändring leda till förbättring för de flesta inblandade.
Samma mönster känns igen genom historien. Serietidningar, popmusik och 80-talets rollspel avfärdades alla en gång i tiden som fördummande hot mot ungdomen. Men författas det färre böcker, skrivs det mindre klassisk musik eller stickas det färre tröjor i dag än för 100 år sedan? Antalet utgivna böcker har totalt sett inte minskat över tid (SvF, 2010), klassisk musik spelas fortfarande för fullt och att döma av de 100-tals forum och Pinterestsidor med stickningsmönster som finns på nätet lever även den trenden. Konsumtionen varierar men tack vare digitalisering och internet är vi allt fler som fått mer fritid. Den långsiktiga effekten blir att vi både hinner sticka och läsa en bok – inte att vi slutar med båda.
Elias Collin är masterstudent i statskunskap vid Uppsala universitet och sitter i Liberal Debatts redaktion.
@EliasCollin
elias.collin@liberaldebatt.se