Tema

Även Sverige har problem med stora plattformar

Text: Arvid Fredenberg

Den politiska diskussionen om reglering av nätjättarnas verksamhet sker ofta på internationell nivå. Samtidigt åtnjuter flera svenska plattformar en monopolliknande ställning på den inhemska marknaden. Räcker Konkurrensverkets verktyg för att åtgärda problemen? Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket, delar med sig av myndighetens senaste granskning av de digitala marknaderna i Sverige.

Vi använder internet för att leva våra liv som aldrig förr. Vi söker information, lyssnar, tittar, läser, fixar, handlar och umgås online. I tider av hemmakarantän är livet vid skärmen nästan allt. Men Google, Netflix, Blocket, Hemnet och de andra sajterna vi nyttjar online löser inte bara våra problem utan använder också vår data för att förbättra sina plattformar. 

En stor del av svenskarnas konsumtion sker i dag inom ramen för de regler och system som tillhandahålls av digitala plattformar, vilka sorterar, rangordnar och presenterar olika innehåll, varor och tjänster till kunder. Vårt liv underlättas av dessa digitala plattformar men när vi använder dem ger vi också företagen som äger dem makt. Den ökande makten hos digitala plattformar kan skapa konkurrensproblem.

Konkurrensverkets uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. I syfte att få en djupare inblick i konkurrens- och marknadsförhållandena på digitala plattformsmarknader i Sverige har Konkurrensverket genomfört en sektorsundersökning, resultatet presenterades i rapporten »Konkurrensen på digitala plattformsmarknader i Sverige« som publicerades i februari i år. I den här artikeln lyfter jag fram några av Konkurrensverkets slutsatser.

För det första visar undersökningen att digitala plattformsmarknader till sin funktion kan vara mycket komplexa och att det finns betydande skillnader mellan både plattformar på samma marknad och mellan olika plattformsmarknader. Varje marknad måste analyseras separat och i detalj för att få en tydlig bild av dess funktionssätt och de affärsmodeller som tillämpas. Det finns stor variation mellan marknaderna gällande risken för konkurrensproblem som kan uppstå som ett resultat av marknadsstrukturer och de typer av förfaranden som potentiellt är problematiska.

Något som förenar många plattformar är att de skapar värde genom att knyta till sig olika grupper av användare och möjliggöra interaktioner mellan dessa. Nyttan för en användare ökar ofta när många andra använder samma plattform och det brukar därför sägas att plattformar karaktäriseras av nätverkseffekter. Nätverkseffekter kan vara direkta, vilket innebär att en användares nytta påverkas av andra användare från samma grupp: Du värdesätter ett socialt nätverk högre när flera av dina vänner är där. Nätverkseffekter kan också vara indirekta, vilket innebär att en användares nytta av plattformen påverkas av andra användare från en annan grupp: Ju fler spelare som väljer en särskild spelkonsol, desto mer intressant blir det för spelutvecklare att erbjuda spel för konsolen, och vice versa.

Att vissa plattformar växt till att bli stora och viktiga leder inte automatiskt till att konsumenter riskerar att skadas. Storleken är ett tecken på att många konsumenter ser dem som de överlägsna alternativen. Om plattformen blivit stor och framgångsrik genom att vara det bästa alternativet i konkurrens med andra har konkurrensen fungerat. Men om tillväxten sker genom att plattformen förhindrar alternativa plattformar från att träda in och växa, då finns ett problem. Resultatet riskerar att bli färre valmöjligheter för konsumenter, svagare konkurrens och lägre innovationstakt.

En viktig slutsats från vår sektorsundersökning är att plattformar där nätverkseffekter förekommer kan försöka tippa marknaden till sin fördel, till exempel genom att låsa in användare och försvåra byte till konkurrerande plattformar. När en plattform har som mål att tippa marknaden, kan den komma att agera på ett sätt som hindrar en effektiv konkurrens och ytterst leder till skada för kunder. Då uppstår ett behov av att åtgärda konkurrensproblemen.

En plattform kan också agera på ett sätt som begränsar konkurrensen mellan säljare på plattformen. Det kan ske när en plattform som även säljer egna produkter på plattformen gynnar sin egen verksamhet genom att lyfta fram och synliggöra sina egna produkter framför andras produkter. I vissa fall kan det vara otydligt för konsumenten vem som är den egentliga säljaren av en produkt. Detta kan leda till att konsumenter får svårt att välja det mest intressanta eller prisvärda alternativet.

Räcker då Konkurrensverkets verktyg för att åtgärda problemen? I många fall, när problemen uppdagas snabbt, är det möjligt att ingripa med stöd av det befintliga konkurrensregelverket. När marknaden redan har tippat till förmån för en plattform kan det dock vara för sent att ingripa effektivt med hjälp av konkurrensreglerna.

Det kan finnas effektivare, snabbare och mer kostnadseffektiva sätt att åtgärda vissa konkurrensproblem. På EU-nivå har lagstiftningsförslag lagts fram i syfte att reglera mycket stora digitala plattformar. Förslaget innehåller två listor med förbud mot förfaranden som begränsar möjligheten att konkurrera på marknaden eller är orättvisa. Enligt förslaget ska regleringen gälla för vissa så kallade grindvakter (på engelska gatekeepers). Med detta avses stora digitala plattformar inom sektorer såsom tjänster för onlinebaserade sociala nätverkstjänster, onlinebaserade sökmotorer och operativsystem. Utöver de nya förbuden föreslås företagen också få en informationsplikt, bland annat om varje planerat företagsförvärv. Förslaget innehåller också bestämmelser om tillsyn, som ska utövas av kommissionen.

När det är samma aktör som verkar i många länder kan det vara lämpligt att tillsynen sker centralt. Annars finns risken att konkurrensmyndigheter, domstolar och lagstiftare i olika EU-länder kommer fram till olika lösningar på samma problem. Med tanke på att plattformarna är så olika är det å andra sidan viktigt att regelverket inte är för stelbent, hänsyn bör tas till de varierande affärsmodeller som plattformarna har.

Även i Sverige har vi stora plattformar som i huvudsak verkar i en svensk kontext, då är det en svensk angelägenhet att se till att konkurrensproblemen åtgärdas. Det kan därför finnas skäl att även på svensk nivå utreda vilket ytterligare regelverk som behövs för att åtgärda eller förhindra uppkomst av sådana konkurrensproblem som inte passar att hantera med existerande regelverk. Detta är en både aktuell och angelägen fråga för konkurrensen, näringslivet och konsumenterna i Sverige.

Arvid Fredenberg är chefsekonom på Konkurrensverket. 

arvid.fredenberg@kkv.se

Fler artiklar av Arvid Fredenberg

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr