Tema

Till de administrativa kostnadernas försvar

Text: Charlotte Rydh

Ideella organisationer måste tillåtas ta på sig större administrativa utgifter. Med för stort fokus på »onödiga kostnader« från givarens sida blir det svårt att göra saker rätt, skriver Charlotte Rydh, generalsekreterare för insamlingsorganisationernas branschförening Giva Sverige.

Vi är många som vill göra gott. Många som vill vara med och göra världen till en bättre plats för både människor och djur. Drivkrafterna är flera; för att vi ska överleva på jorden, för att fördelningen av resurser är orättvis eller för att vi inte bara kan stå och se på. Och det finns många olika lösningar för att nå förändring och göra gott. 

Men, räcker det att vilja göra gott? Eller är det viktigare att de goda handlingarna gör nytta? Den frågan behöver ställas oftare av givare, filantroper och andra finansiärer såväl som av de ideella organisationerna själva. För den människa som ska få möjlighet till ett bättre liv, det barn som ska få en livsnödvändig operation eller den djurart som kan räddas är förstås förändringen – effekten eller nyttan – det absolut viktigaste. 

Sker inte en positiv långsiktig förändring blir ju insatsen meningslös. Så även tillskottet från givaren. Effektmätning är därför något av det viktigaste en organisation kan ägna sig åt – för sin egen skull, för mottagaren och för givaren. Och den viktigaste frågan en givare eller finansiär behöver ställa är således; vilken förändring vill den här organisationen uppnå, på vilket sätt och framför allt, hur går det?

Förtroende och tillit är grundförutsättningar för att människor ska vilja skänka pengar till ideella organisationers verksamheter. Giva Sveriges rapport Tillit och fördom – om allmänhetens syn på ideella organisationer och givande 2019 visar att det är avgörande att organisationen visar att man gör nytta för att skapa förtroende hos givarna. Men det finns en tydlig generationsskillnad. Närmare sex av tio unga (18-29 år), tycker att det är viktigt, jämfört med en drygt fjärdedel av de äldre (65-79 år). Nytta och effekt kommer alltså bli än mer betydelsefullt i framtiden för att motivera och engagera givare och volontärer.

Även om mätning av effekt och nytta har varit på agendan ett bra tag nu, är det fortfarande en diskussion som pågår i ganska snäva kretsar. Och det kanske inte är så konstigt, för effektmätning är inte lätt i praktiken. Det kräver både en tydlig och väl formulerad idé om vad man vill uppnå med sina insatser och ett sätt att mäta just dessa effekter. Detta behöver sedan integreras med verksamhetsplanering och styrning, något som i sin tur kräver kunskap, tid och personal. Allt detta kostar pengar – och är det något ideella organisationer är försiktiga med, är det sådant som kan uppfattas som onödiga kostnader.

Arbetet med att uppvärdera effektmätning försvåras även av att enskilda givare, eller för den delen de som aldrig skulle ge en krona, gärna vill utvärdera ideella organisationer utifrån hur lite det kostar att styra och driva verksamheten. Man vill se låga administrativa kostnader. Det här fenomenet beskrivs av forskare som the non-profit starvation cycle. Det innebär att organisationer vare sig utvecklas och eller kan uppnå förväntad effekt eftersom de kontinuerligt låter bli att investera i stöd- och kontrollsystem, innovation, utvärdering, marknadsföring, insamling, personal, kompetensutveckling och annat som leder till effektivare sätt att utföra verksamheten. Detta på grund av givarnas förväntningar på minsta möjliga administrativa kostnader.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Hur skulle vi ställa oss till att en mobiltelefonproducents fokus var att minimera kontroll- och utvärderingsfunktioner liksom utvecklingsarbete och personalkostnader? På sikt skulle det leda till att telefonen inte håller någon längre tid eller inte har den säkerhet eller de funktioner som krävs för att jag som användare ska var trygg med att det är ett bra köp. Det företaget skulle inte bli långlivat, och därför agerar inte företag på det sättet. Men den ideella sektorn förväntas agera just så – och då pratar vi om verksamheter som i stort sett alltid har inverkan på enskilda människors liv eller på hela vår planet.  

Därför behöver givare tänka tvärtom! 

Fokus på nytta och effekt ger oss kunskap om vad som görs bra och vad som kan göras bättre. En välfungerande administration möjliggör också faktabaserade beslut om hur verksamhet ska prioriteras och hur gåvor och bidrag bäst ska användas. Att göra gott är inte nog. Att göra gott på rätt sätt är det som behövs om vi ska förbättra världen, i stort som smått. Då kommer varje gåva, stor som liten, till bästa användning.

Charlotte Rydh är generalsekreterare för insamlingsorganisationernas branschförening Giva Sverige

charlotte@givasverige.se

@crydh

Fler artiklar av Charlotte Rydh

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr