Året är 2020 och svenskarna har i vanlig ordning kollektivt förfasat sig över den amerikanska valrörelsen och dess hutlöst dyra kampanjer. Men Lucas Regnér, digital strateg i Washington DC, tycker att det är dags för svenskar att sluta förfasas och börja se pengar och gräsrotsfinansiering som ett sätt att öka medborgarnas deltagande i politiken. Även i Sverige.
Under sommaren 2019 stod Pete Buttigieg inför sin hittills största politiska uppgift – att bli Demokraternas första öppet homosexuella presidentkandidat i valet 2020. Hans premiärvalskampanj var omåttligt populär och behövde samla in mer pengar för att växa. De anlitade en progressiv digital fundraisingbyrå i Washington DC och det var på den vägen jag, en bondpôjk från Borås och vårt team, under fyra intensiva månader samlade in 10 miljoner dollar online från mer än 250 000 supportrar. Gåvorna var i genomsnitt på 34 dollar (motsvarande 300 svenska kronor) – så kallade gräsrotsgåvor. Under hela sin primärvalskampanj drog Pete in total 99 miljoner dollar från över 800 000 supportrar och 43 procent av pengarna kom från gräsrotssupportrar.
Trots tidiga vinster i primärvalet kastade tillslut Pete Buttigieg in handduken framför Joe Bidens fötter, med ynka 21 delegater av de 1 991 som krävdes för att nomineras. Så spelar politisk gräsrotsfinansiering någon roll? För många svenskar framstår amerikanska valkampanjer som köpta av miljardärer som Koch-familjen, men ända sedan Obamas banbrytande “digital-first” valkampanj 2008 så har ett skifte skett. Gräsrotsgivare är idag mäktigare kungamakare i den Amerikanska valprocessen än miljardärer (i den utsträckning som pengar har betydelse).
Hur kan dessa lärdomar översättas till Sverige? Här är mina tre cents som jag vill ta med hem till våra kandidater, från Bollebygds kommun till Sveriges riksdag.
- Gräsrotsfinansiering ger fler oprövade kandidater tillträde till den offentliga politiska arenan, och därmed får allmänheten tillgång till fler samhällsidéer. I USA är Pete Buttigieg ett ypperligt exempel. Det är dyrt att bedriva primärvalskampanj i USA:s 57 delstater, distrikt, och territorier, så utan gräsrotsfinansiering hade den då 37-årige borgmästaren från Indiana aldrig fått ordentlig tillgång till Demokraternas primärval. Samma sak kan sägas om partiets progressiva stjärnskott och kongressledamot Alexandria Ocasio-Cortez från Bronx. Gräsrotsfinansiering möjliggjorde hennes sparsamma primärvalsbudget på 83 000 dollar, men det räckte för att den då 28-åriga bartendern och aktivisten skulle vinna mot den sittande demokraten och hans valbudget på 1,5 miljoner dollar, finansierad av Wall Street.
I Sverige har vi formellt personval sedan 1998, men inte många kandidater väljs med personkryss – delvis på grund av få möjligheter att finansiera personvalskampanjer. Med gräsrotsfinansiering erbjuds svenska medborgare fler kandidater och politiska idéer.
- Gräsrotsfinansiering utökar medborgarnas makt över den politiska processen mellan val. Historiskt har vi i Sverige tolkat höga partimedlemssiffror som ett bevis på starkt demokratideltagande mellan valen. Men andel av befolkningen som är medlemmar i ett parti har dalat från 15 procent till cirka 5 procent på 30 år enligt SCB. När liberalen Olle Wästerberg 2016 överlämnade den senaste demokratiutredningen om hur medborgarnas politiska inflytande kunde öka mellan valen föreslog han bland annat lägre rösträttsålder i kommunalval och införandet av folkmotioner. I praktiken gör förslagen lite för att öka medborgarnas inflytande mellan valen – att låta 16-åringar rösta på valdagen är ju inte att öka inflytandet mellan val.
Här kan gräsrotsgivande av små belopp till kandidater ge den perfekta balansen mellan parti-aktiv och valdags-aktiv. Medborgare ges reell makt i den politiska processen mellan val eftersom de, och inte endast de etablerade partierna, får inflytande över valbara kandidater till Sveriges beslutande församlingar.
- Diversifiera politiska kampanjmedel från den Svenska oligarkin lotter, Centertidningar och anonyma interna bidrag (det vill säga rika bidragsgivare). De flesta svenska partier finansieras främst av partistödet enligt Kammarkollegiets redovisning av politiska aktörers intäkter. Men Socialdemokraterna, Centern, Moderaterna och Sverigedemokraternas intäkter skiljer sig från de övrigas. Ett par unika intäktsposter för år 2019:
- Socialdemokraterna och SSU: 322 miljoner kronor från lotteriförsäljning genom bolaget A-lotterierna och Kombispel. Det motsvarar långt över 50 procent av deras intäkter.
- Centerpartiet: 114 miljoner kronor i utdelning från deras dotterbolag som sitter på 1,8 miljarder kronor från försäljningen av Centertidningar AB år 2006.
- Moderaterna och Sverigedemokraterna: 39 miljoner totalt från “interna bidrag från egna partiet”, det vill säga storgåvor som anonymiserats genom kreativ bokföring.
Visst, pengar köper inga val – Centerpartiet är kända för att spendera näst mest pengar men med sämst utdelning per krona.
Men är det inte rätt odemokratiskt att nästan 50 procent av de 1 miljard kronor i intäkter som riksdagspartierna redovisade 2019 går till fyra partier och kommer från en ohelig allians av spelmonopol, aktieutdelningar, och rika bidragsgivare? Gräsrotsfinansiering diversifierar basen som kampanjmedel kommer från och kan, precis som i USA, ge gamla kungamakare en rejäl match i vem som har politisk makt.
Sverige borde investera i ett system med gräsrotsfinansiering av politiska partier och kandidater. Medan politiska partier i dagsläget har en juridisk infrastruktur för att ta emot gåvor, så borde enskilda kandidater kunna starta enkla och temporära ideella föreningar som juridiskt tillåts motta gåvor som kan spenderas i valkampanjer. Det hela bör bygga på 2018 års lag om insyn i finansiering av partier för att ge medborgare och journalister den insyn som krävs för att upprätthålla transparens och motverka korruption.
Med gräsrotsfinansiering kan även vi svenskar få välja mellan dynamiska politiska ledare (no offence, Stefan Löfven och Ulf Kristersson) som medborgarna mellan valen intresserat sig av och investerat i. Tänk på möjligheterna när inte bara A-lotterierna, Centerns utdelningar, och rika bidragsgivare formar politiken!
Lucas Regnér är Associate Vice President på Anne Lewis Strategies i Washington DC och uppvuxen i Borås.
@Lucas_Regner