Tema

Vad händer när konjunkturen vänder?

Text: Fredrik Thorslund

Hoppfulla förväntningar om ett nytt glatt 20-tal blev till damm och aska när Konjunkturinstitutet, en onsdagsmorgon i början av augusti 2019, slog fast att svensk ekonomi var på väg in i en avmattningsfas. Högkonjunkturen hade nått vägs ände. Svensk ekonomi var på väg nedåt. Är på väg nedåt. För när det nya decenniet tar vid verkar alla överens om att festen är slut. Frågan som kvarstår är hur illa det kommer att bli – en mjuk stagnation, eller ett huvudstupa fall mot avgrunden? En de facto lågkonjunktur.

Så vad händer när det vänder? Bortom räntepunkter och sparpaket – vad är det vi har att vänta?
Håll till godo, när Liberal Debatt djupdyker i lågkonjunkturens mörka kölvatten.

Självmord

I filmen The Big Short, som skildrar upptakten till finanskraschen 2008, finns en kort sekvens som illustrerar nationalekonomins verkningar långt bättre än vad Anthony Bourdains soppanalogi förklarar »collaterized dept funds«. I ett utbrott av vredesmod förklarar Ben Rickert – Brad Pitts karaktär – att varje procentökning i den nationella arbetslösheten, statistiskt sett, innebär att 40 000 personer kommer att dö.

Sant eller inte: en lågkonjunktur innebär typiskt sett att arbetslösheten ökar. Arbetslöshet och skuldsättning ökar i sin tur risken för psykisk ohälsa och självmord. En brittisk studie från 2014 konstaterar att självmordsfrekvensen i EU, USA och Kanada ökade med mellan 4,5-6,5 procent i samband med den ekonomiska krisen 2008. I reella tal kunde konjunkturkrisen kopplas till omkring 10 000 självmordsfall. Det enda undantaget var Sverige, där krisen inte verkar ha haft någon markant inverkan på antalet självmord.

Fertilitet

Typiskt sett brukar man se ett negativt samband mellan hushållsinkomst och familjestorlek. Alltså: höga inkomster verkar fungera bra som preventivmedel.

En finsk studie från 2012 har emellertid funnit ett samband mellan ökad arbetslöshet och minskat barnafödande. Men statistiken kommer med en tvist. Fertiliteten påverkas bara om det är kvinnan i en familj som förlorar jobbet. För var hundrade kvinna som blir arbetslös föds ungefär fyra barn färre.

Mode

Ordet »recession fashion« började dyka upp i modemagasinen i efterdyningarna av finanskrisen 2008. I ett stilreportage den 27 december 2018 beskriver Vox-reportern Eliza Brooke hur ett sobert, dovt och avskalat mode markerade början 10-talet – till synes direkt sprunget ur askan från Lehman Brothers. 2000-talets dekadenta vräkighet förbyttes mot en sparsmakad minimalism som verkade spegla de strama statsfinanserna. Rena linjer, raka snitt, gråskala, oversize, sans serif och mittbena var lågkonjunkturens stilspråk.

Förvånansvärt nog parerades konjunktursvackan av de allra största lyxmodehusen. Vogue Business rapporterar att varumärken som Gucci och LVMH (Louis Vuitton-Moët-Hennessy) klarade krisåren så gott som oskadda. Som en representant från en amerikansk lyxkedja sade:

»Kom ihåg, att när våra kunder spänner åt livremmen är den oftast gjord av struts eller krokodil«.

Alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion, till skillnad från barnafödande, har visat sig vara en procyklisk variabel. Konsumtionen följer konjunkturen – och med sämre tider tryter spriten.

Alkohol är helt enkelt en kostnad som andra. En amerikansk studie har visat att en minskning med 1 000 amerikanska dollar av den personliga årsinkomsten per capita kan förväntas medföra en femprocentig minskning i den totala alkoholkonsumtionen.

Hälsa

»Är lågkonjunkturer bra för hälsan? Förvånansvärt nog är svaret ja«.

Så lyder slutsatsen i en studie från 1996. Enligt författaren Christopher J Ruhm, som undersökte sambandet mellan arbetslöshet och dödlighet bland den amerikanska befolkningen under 1972-1991, är den negativa korrelationen stark. För varje procentökning i den nationella arbetslösheten minskade dödligheten med cirka en halv procent. Det negativa sambandet gällde särskilt för nio av de tio vanligaste dödsorsakerna i USA, däribland cancer, trafikolyckor och kardiovaskulär sjukdom. Det enda undantaget var självmord.

Samma mönster har identifierats i en studie från 2009, som granskade dödlighet och förväntad livslängd under den stora depressionen under 1930-talet. Även i det fallet kunde forskarna koppla krisen till en generellt ökad livslängd och lägre dödlighet hos befolkningen.

Förklaringen bakom det negativa sambandet verkar vara höljt i dunkel. Huvudmisstankarna har riktats mot den stagnerade tobaks- och alkoholkonsumtionen, men även det faktum att arbetsrelaterad stress avtar i takt med ökad arbetslöshet.

Fler artiklar av Fredrik Thorslund

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr