Hollywood verkar för tillfället vara besatt av könsbyten. En rad nyinspelningar av tidigare verk är i produktion och de har alla en sak gemensamt: filmer med mansdominerade rollistor ska nu bli kvinnodominerade filmer. Trenden med könsbyten i blockbusterfilmer kickade igång på riktigt med remaken av 80-talsklassikern Ghostbusters. Och vilket liv det blev! Reaktionerna var starkt polariserande. Feminazipropaganda från helvetet, menade den del av cyberspace som aldrig lämnat sina pojkrum. Progressivt och fullkomligt »woke«, twittrade aktivister med regnbågsfärgat hår och näsringar.
Men det är väl vad man bör förvänta sig av en samtid besatt av identiteter. För inte kan väl pojkar tycka att filmhistoriens största actionbrud Ellen Ripley är cool när hon slaktar slemmiga rymdinsekter i Alien? Och inte kan väl flickor gilla att se Batman bryta armarna på varenda gangster i Gotham City?
Nej nej, vad är det för dumheter! Det är givetvis könet som avgör vem du kan sympatisera med eller inte i tramsiga filmer. Välkommen till 10-talet!
Men visst, genom filmhistorien har det först och främst varit män som skjutit sig loss i actionrullar, begått smarta stölder i heist-filmer eller tramsat runt i buddy cop-komedier. Att kvinnor nu även får ta plats i sådana berättelser är välkommet. Men är nyinspelningar av tidigare filmer rätt väg att gå?
Nej, kanske inte.
I somras gick Ocean’s 8 upp på biograferna. Det är en spirituell uppföljare till Steven Soderberghs Ocean’s-triologi, heist-filmerna med bland andra George Clooney och Brad Pitt i rollerna som Danny Ocean respektive Rusty Ryan. De är två män med specifika och unika talanger som slår sina kloka huvuden ihop inför en stor stöt. De möts av lite strul på vägen men i slutet lyckas gänget med sin kriminella gärning. The end.
I Ocean’s 8 är dock George Clooneys Danny Ocean borta och i stället är det Sandra Bullocks Debbie Ocean, syster till Danny, som ska samla ihop ett gäng smarta människor (alla kvinnor, så klart) för en fiffig kupp.
Filmen börjar med att Debbie släpps från finkan. Hon törstar efter en stöt som kan göra henne äckligt rik. Med sin best friend forever Lou, spelad av den alltid lysande Cate Blanchett, sätter de igång med att rekrytera medbrottslingar. En imponerande skara kvinnor äntrar därmed scenen: Rihanna, Helena Bonham Carter, Awkwafina, Sarah Paulson och Mindy Kaling.
Målet? Att stjäla juveler på den årliga Met-galan i New York där världens fashion-elit samlas för att kunna ta instagram-selfies med varandra. Anne Hathaway spelar den bortskämda kändisen Daphne Kluger vars diamanthalsband är kuppens primära måltavla.
Ocean’s 8 är en underhållande film. Dess främsta styrka ligger i interaktionen mellan de kvinnliga stjärnorna, precis som med Ocean’s-trilogins samling av manliga stjärnor. Den gör dessutom inte någon större poäng av att vara en »kvinnofilm«, trots den helkvinnliga rollistan. Tittaren får inte något tramsigt politiskt budskap nedtryckt i halsen.
Visst, Debbie gör det klart och tydligt för Lou att hon inte önskar några manliga kompanjoner. För män blir tydligen sedda i sociala sammanhang och kvinnor blir ignorerade. Tyvärr vågar Ocean’s 8 inte följa sin »endast kvinnor«-regel. En manlig karaktär från de föregående filmerna dyker nämligen upp för att hjälpa till att stjäla de dyrbara juvelerna. Så mycket för grymma kvinnor…
Men det visar också problemet med alla dessa nyinspelningar av tidigare »klassiker« där männen byts ut mot kvinnor. De kvinnliga reinkarnationerna måste alltid förhålla sig till »Mannen« som på ett eller ett annat sätt hänger över berättelsen.
Något av det första Debbie Ocean gör när hon släpps fri från kåken är att besöka sin brors grav. Och vips så vilar Danny Oceans ande över hela filmen, det är som om filmskaparen verkligen vill att man under filmens gång ska undra om Debbie kan mäta sig med Danny. Debbie vill även hämnas på sin ex-pojkvän som såg till att hon hamnade bakom lås och bom.
Är det därför Sandra Bullocks rollfigur vill stjäla glittriga juveler från modevärldens elit? Debbie Ocean vill bevisa att hon är en lika skicklig mästertjuv som brodern Danny och samtidigt vill hon jävlas med sitt ex genom att sätta dit honom för stöten? Ocean’s 8 ska handla om listiga kvinnor men Mannen lyckas ändå sno till sig en hel del av uppmärksamheten. Vad är då poängen med att göra »kvinnoversioner« av tidigare mansdominerade filmer? Om Mannen nu ändå ska ta så mycket plats?
Känns inte det lite…onödigt?
Inte nog med det. Med könsbyten av filmkaraktärer finns alltid risken att de nya kvinnliga karaktärerna blir allt för snarlika sina manliga föregångare – mycket tack vare lata manusförfattare. Sandra Bullocks Debbie och Cate Blanchetts Lou hade lika gärna kunnat vara karaktärerna spelade av George Clooney och Brad Pitt i de föregående filmerna.
Om något visar Ocean’s 8 att filmbolagen borde sluta göra kvinnor av män i nyinspelningar av tidigare verk. Satsa hellre på nya och originella berättelser. Först då slipper kanske kvinnor att behöva mäta sig med män på vita duken.
Bawar Ismail är ledarskribent på liberala Gefle Dagblad.
@thelemoncurd
bawar.ismail@mittmedia.se