De svenska partier som domineras av manliga väljare gynnar på flera sätt män. Desto mer tycks deras politik dock gynna män som håller sig till traditionellt manliga sysselsättningar och vanor – än den tycks öka männens generella chanser att komma ifatt kvinnor på de områden där män ligger efter dem, skriver Virve Ivarsson.
Enligt Statistiska centralbyråns senaste partisympatiundersökning domineras tre av riksdagspartierna av manliga väljare: Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Vad kan det vara som gör att män lockas till dessa partier? Gynnar partierna just män i hög grad? Och i så fall på vilket sätt?
Statistiska centralbyråns rapport ”På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet 2016” visar hur långt Sverige har kommit i strävan att ge alla män och kvinnor samma möjligheter.
Och vad gäller männens möjligheter tycks siffrorna främst visa på dessa potentiella hinder: män är i mycket högre grad än kvinnor överviktiga, de röker och snusar också i mycket högre grad och det är vanligare att de utsätts för misshandel och dör till följd av olyckor och våld. Män har också generellt lägre betyg och utbildningsnivå än kvinnor.
De är barnlösa i högre utsträckning och har de barn så är de hemma med dem mycket mindre än kvinnor. Män förvärvsarbetar i högre utsträckning än kvinnor men är också arbetslösa i något högre grad. De begår också brott i mycket högre utsträckning.
Är det då så att de mansdominerade partierna lockar män eftersom de har en politik som ökar mäns möjligheter på dessa områden? Det är naturligtvis svårt att avgöra. Men mot det talar bland annat att Moderaterna vill införa betyg från årskurs tre och att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill ha betyg från årkurs fyra.
Forskning – bland annat en studie som gjorts på 8000 svenska barn där hälften fick tidigare betyg och hälften inte och en kartläggning som Vetenskapsrådet gjort av betygsforskningen – visar nämligen att tidiga betyg inte har någon bevisad positiv effekt men att de däremot påverkar lågpresterande och särskilt pojkar negativt.
Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill även behålla det fria skolvalet – trots att forskning från flera håll tyder på att det fria skolvalet påverkar resurssvaga negativt. Avhandlingar finns även som tyder på att det fria skolvalet leder till att elever som behöver extra stöd väljs bort och att det i allmänhet missgynnar de som har låga betyg.
Att Moderaterna och Kristdemokraterna vill öka de nationella provens betydelse för betygsättningen skulle däremot kunna vara bra för pojkar eftersom bland annat en granskning gjord av SVT visar att pojkar generellt får högre betyg på nationella proven än vad de i övrigt får i ämnesbetyg. Tidigare sammanställningar av resultaten på nationella prov har dock visat att flickor generellt presterar bättre än pojkar även på dessa prov.
Dessa partier vill dock göra det billigare att driva företag vilket kan vara positivt för de som är arbetslösa. Synen på a-kassan går dock isär där Sverigedemokraterna vill höja men Moderaterna vill sänka ersättningen.
Att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill minska antalet pappamånader i föräldraförsäkringen och att de tillsammans med Moderaterna är mot ytterligare pappamånader riskerar även att snarare minska den tid som män är hemma med sina barn. 2014 togs 25 procent av föräldraledigheten ut av män. 1985 – innan pappamånaderna infördes – togs bara 6 procent av föräldraledigheten ut av män.
De mansdominerade partierna går också alla till val på högre straff – trots att höga straff har bevisad låg inverkan på valet att begå brott och långa fängelsevistelser ökar risken för att den dömde ska bli kvar i kriminalitet.
Hos övriga partier kan man även hitta förslag som eventuellt kunna öka mäns möjligheter på dessa områden men som inte anammats av de mansdominerade partierna – som att göra gymnasiet obligatoriskt och högskoleförberedande för alla (S), att göra det möjligt att söka CSN högre upp i åldrarna (C), att på prov införa en arbetstidsförkortning på några arbetsplatser (V), att införa en garanti på att en ungdom som begår brott inom 24-timmar kallas till ett stödsamtal tillsammans med vårdnadshavare (L) och att införa en folkhälsolag för att motverka missbruk och förbättra möjligheterna till motion och bra mat i det offentliga (MP).
Så kanske beror det faktum att M, SD och KD lockar män i högre grad på att dessa partier profilerat sig inom andra ämnen som dessa män tycker är viktiga. Män har generellt en mer skeptisk syn på invandring än kvinnor – samtidigt som M, SD och KD hör till de partier som har den mest restriktiva migrationspolitiken.
Män och de mansdominerade partierna är också mer intresserade av sänkta skatter och mindre intresserade av miljöfrågan än vad kvinnor generellt är. Överlag är det också betydligt färre män än kvinnor som identifierar sig som feminister vilket kan göra att män i högre grad dras till M, SD och KD som är de enda riksdagspartierna med partiledare som inte vill kalla sig för feminister. Och visst gynnar de mansdominerade partierna män. De vill alla till exempel ha ett ökat jobbskatteavdrag, vilket överlag gagnar män eftersom de i så hög utsträckning arbetar.
Dessa partier vill också se ökade satsningar på försvaret och kärnkraftverken – vilket är traditionellt manliga arbetsområden. De mansdominerade partierna är även generellt mot förslag om att det ska bli dyrare eller svårare att köra bil, flyga eller äta kött vilket gynnar män eftersom de är överrepresenterade bland bil- och flygresenärer samt köttätare.
Att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna främst lockar manliga väljare kan alltså bero på att deras politik på flera sätt gynnar män. De tydliga exempel man kan se på detta handlar dock i hög utsträckning om att deras politik gynnar män som arbetar, som är företagare, som är anställda i försvaret eller kärnkraften och som ofta kör dieseldriven bil, flyger eller äter kött.
Några delar av dessa partiers politik tycks snarare minska mäns generella möjligheter att komma ikapp kvinnor på de områden där de ligger efter dem enligt SCB:s jämställdhetsstatistik.
Om de män som röstar på dessa partier röstar i syfte att stärka ett brödraskap är det därför kanske i högre grad de män som har traditionellt manliga sysselsättningar och vanor som de vill stärka – än mäns generella möjligheter att komma ikapp kvinnor på de områden där kvinnor i dag ligger bättre till än män.
Virve Ivarsson är debattredaktör och kulturskribent på Dalarnas Tidningar.
virve.ivarsson@mittmedia.se