Heden har röstats fram till Göteborgs fulaste plats. Samtidigt lyckas varken stad eller arkitektfirmor att bygga något på den. LD:s Karin Zelano reder ut debatten mellan förtätningsivrare, stadsbyggnadskonservativa och fotbollsentusiaster.
Exercisheden ligger mitt i Göteborg. De flesta säger bara »Heden«. Och de flesta ser bara åtta hektar av fotbollsplaner. Sedan 1600- talet har ytan varit varit en plats för militär träning, lek, idrott och evenemang. Frågan om hur man bäst utnyttjar det stora området blossar upp med jämna mellanrum, senast i samband med stadens planer på att rusta upp huvudgatan Avenyn inför det kommande 400-årsjubileet. Då utarbetades också en vision för närliggande Exercisheden. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Inte minst mobiliserade Fotbollsgöteborg mot tankarna på förändring. Både bland stadens invånare och politiker finns vitt skilda uppfattningar om vad Heden är och vad Heden borde vara.
Så Vad är egentligen Heden?
Den senaste i raden av debatter om Heden visar hur åsikterna går isär om vad vad Heden är i dag. För vissa är det Göteborgs grusöken och en skamfläck för staden, för andra är en möjligheternas yta – stundom jämförd med »Central Park« i New York.
För att höra stadens perspektiv ringer jag upp stadsbyggnadskontorets Anna Samuelsson som arbetar som projektledare för detaljplanen över Exercisheden. Eller arbetade, kanske är mer korrekt, eftersom planerna för Heden tills vidare har lagts på is.
Jag får veta att man från stadens sida började arbeta med en förnyelse av huvudgatan Avenyn och närliggare Heden för ungefär tio år sedan. Medborgardialoger genomfördes för att ta in allmänhetens synpunkter och Byggnads-
nämnden antog ett så kallat inriktningsbeslut som sätter ramarna för kommande förslag på detaljplan. Men innan arbetet med detaljplaner på allvar hann sätta igång kom protester från flera håll. Därför genomfördes 2017 en ny medborgardialog där bland annat föreningsliv, näringsliv, boende i närområdet, ungdomar och media fick komma till tals.
En av de mest aktiva rösterna var »Föreningen Göteborgarnas Heden«. En av talespersonerna, är Gunnar Larsson, erfaren socialdemokratisk lokalpolitiker. Vi ses inte så långt från Heden för ett samtal om framtiden.
När det kom fram att det fanns planer på att bebygga Heden bildades föreningen av bland andra Gunnar Larsson och företrädare för Gothia Cup och Partille Cup. De är fast övertygade om att Heden fortsätt ska vara en plats för idrott och evenemang och att viktiga värden skulle gå förlorade om man bebyggde den stora ytan.
För det första menar man att en exploatering skulle leda till att de stora ungdomsturneringar som Göteborg är värd för sedan många år skulle flytta. Detta skulle i sin tur inte bara betyda färre ungdomslag på besök, utan miljontals kronor i uteblivna inkomster för hotellnätter, glassköp med mera.
Gunnar Larsson håller dock med om att Heden inte är så rolig på vintern. Särskilt inte eftersom Göteborgsvintern är mer regn än snö. Men i stället för att radikalt förändra platsen kunde man, menar Gunnar Larsson, göra som förr och frysa en stor isbana som göteborgarna kan använda. Larsson är också noga med att betona att föreningen inte är emot en upprustning av Heden som sådan: »Förändring ja, men inte privatisering«.
När debatten kring Heden svallade som mest kom ytterligare ett alternativ in från sidan.
Arkitektkontoret White presenterade en vision där kvarteren runt Heden skulle bebyggas med höghus. En gyllene kompromiss kanske?
För att veta mer om tanken besöker jag deras kontor i hjärtat av Hipstergöteborg för att prata med Johan Lundin, en av arkitekterna bakom förslaget.
Utan att förneka att det behöver byggas bostäder, påpekar Johan Lundin att förtätning kräver att planerare och arkitekter också möjliggör friytor för rekreation och samvaro i motsvarande utsträckning utanför den egna bostaden. Det verkar många förtätningsivrare tydligen inte ha med i tankarna.
Johan Lundin trycker också på den sociala aspekten av stadsplanering. I Göteborg, en starkt segregerad stad, menar han att det finns få ytor där social integrering faktiskt sker i praktiken. Det stora köpcentret »Nordstan« är en sådan plats där invånare från olika områden och generationer faktiskt möts. Men annars är de få.
Argumentet att Heden behöver exploateras för att bekämpa bostadsbristen i Göteborg ger inte heller Gunnar Larsson mycket för. Bostäderna som skulle stå på Heden kommer ju inte direkt att bidra till minskad segregation i staden, säger han. Tvärtom, hävdar han, blir de sannolikt mycket dyra.
För att knyta ihop säcken tar jag mig tillbaka till Anna Samuelsson på stadsbyggnadskontoret. Efter att har läst de flesta handlingar som finns i frågan och organiserat den senaste dialogprocessen, ser Anna Samuelsson samma återkommande skiljelinjer kring framtiden för Heden. Det handlar om bostäder eller inte, och om parkeringsplatser eller inte. De som är emot en bebyggelse betonar vikten av en fri yta mitt i staden där människor från hela Göteborg möts i spel och lek.
Utöver att själva diagnosen på Heden går isär, försvåras processen av att Heden har blivit en symbolfråga. En symbol för kampen mellan förtätningsivrare på ena sidan ochförenings-företrädare och stadsbyggnadskonservativa på den andra.
Göteborgare är också generellt skeptiska till förändringar i staden, med undantag för att bygga linbana över älven. Det tycker de flesta är en skojig ide. SVT har rapporterat om att göteborgare överklagar detaljplaner mest i landet (130323). Och det ligger kanske något i det. År 2007 röstade göteborgarna fram Heden till Göteborgs fulaste plats (Aftonbladet 070509). Samtidigt visar Göteborgs universitets SOM-undersökning från 2016 att något fler är negativa till att bygga bostäder på Heden än som är för eller inte har någon utpräglad åsikt.
För närvarande ligger alltså planerna kring Heden på is. De flesta jag pratar med konstaterar att det i vilken annan stad som helst skulle vara politiskt självmord att vara emot bostadsbyggande i en stad med skriande brist på bostäder. Men Göteborg är inte vilken stad som helst. Och Heden är Heden. Det är därmed osannolikt att någon av de politiska partierna väcker frågan före valet 2018.
Tills vidare ligger den där. Göteborgarnas »Central Park«. Eller en skam för staden. Det beror på vem du frågar.
Karin Zelano är biträdande redaktör för Liberal Debatt och doktorerar i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
@zelanskan
karin.zelano@liberaldebatt.se