Det är den bästa av tider. Det är den värsta av tider. Det är en tid av frihet, öppenhet och möten. Det är en tid av fördomsfullhet, protektionism och murar. Det är en tid då liberalismen behövs mer än någonsin.
Globaliseringen utmanar våra tankemönster. Gamla sanningar sätts på prov, bryts och omformar vår verklighet. På många sätt påminner vår tid om det omvälvande 1700-talets sista decennier som Charles Dickens beskrev i A Tale of Two Cities (1859). Då föddes en totalitarism ur frihet och universalism. För att det inte ska hända igen måste vi lära av historien.
Det senaste sekelskiftets teknikutveckling och öppna gränser gjorde att vi liberaler slog oss för bröstet och kände oss säkra. Med statsvetaren Francis Fukuyama som vägvisare trodde många att vi hade nått »historiens slut«. Vi hade fel. Få av oss kunde förutse den backlash som vi nu kan ser på gator, torg och i Facebook-flöden. Det är lätt att skrämmas av utvecklingen.
Som liberaler är vi i grunden optimister och tror på människan och hennes potential. Det är en värmande tanke samtidigt som vi tydligt måste ta ställning mot paternalism och förtryck när det blåser kalla vindar. I stormen måste liberaler stå stadigt. Vi har en stolt historia av att surra oss vid masten när vänster- och högerpopulister vill locka oss till att kapsejsa bland klipporna. I liberaler ska populismen alltid att ha en svuren fiende.
Liberaler bygger broar,inte murar. Vi öppnar våra hjärtan, vi sluter inte gränserna. Vi tror på individens potential och medmänsklighet, inte på blodsmystik och determinism.
För att vi människor ska kunna utvecklas behöver vi möta andra människor. För att nya idéer ska formas måste influenser tillåtas komma från många olika håll. För att vårt välstånd ska kunna garanteras måste handelsvarorna kunna röra sig över kontinenter. För att vårt näringsliv ska kunna utvecklas måste entreprenörer kunna komma till vårt land och förverkliga sig själva och sina affärsplaner.
Genom intensiv lobbying från fackliga aktörer ser jag med oro på regeringens politik för ett slutet och protektionistiskt Sverige. En brungrumlig bild av ett folkhemssverige som aldrig fanns målas upp. Den konservativa partiledaren citerar Verner von Heidenstam i Almedalen. Sverige sluter sig inåt, i stället för att öppna sig mot nya affärer, möjligheter och fortsatt utveckling.
Det kan inte finnas någon tvekan. Nu om någon gång måste vi kämpa för liberalismen och dess föresatser. Det handlar om att sätta individens behov och drömmar framför kollektivets. I valet mellan att konservera landets gränser, socialsystem och dess medborgare, och att ge företagsamma nybyggare chansen i Sverige är jag den första att räcka över en spade till var och en som vill bidra.
När mina föräldrar kom till Sverige fick de chansen att utvecklas och att bidra till samhället. De tog chansen och byggde en god grund för mig och mina syskon. I familjen, genom det sociala engagemanget och på arbetsplatsen. I riksdagen arbetar jag i dag för att fler ska kunna göra samma resa.
Framtiden är global och det globala påverkar obönhörligen det lokala. Flödet av människor, varor och kapital påverkar oss och vår välfärdsmodell. Utvecklingen kan kännas främmande och skrämmande, men för ett litet handelsberoende land i vår del av världen har den samtidigt utgjort en förutsättning för välfärden. Det går inte att välja russinen ur globaliseringens kaka. Den ökade globaliseringen kommer att stärka vårt näringsliv, men framtiden kommer även att innebära ännu intensivare flöden av människor över landsgränserna. Företagsamma och hungriga människor som borde få chansen så fort de korsat sundet i söder eller fjällen i norr.
Vi behöver en »svensk dröm« på samma sätt som grundlagsfäderna i USA formulerade sin »American Dream«. I dess finaste form handlar det inte varifrån du kommer, utan vad du vill och kan bidra med. På samma sätt som idrotten skickligt fångat upp och inkluderat stjärnor som Zlatan Ibrahimović måste politik och näringsliv fånga upp företagandets motsvarigheter: begåvningar som längtar efter speltid i laget Sverige. I valet mellan en chans på plan och petning innan matchstart kan vi inte tveka.
Said Abdu är riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson för Liberalerna.
@AbdouSaid
said.abdu@liberalerna.se