»Leva och låta dö – varför bjässarna i politik, näringsliv och kultur är döende eller redan döda« av Johan Norberg (Hydra förlag, 2014)
Nyligen släppte den liberala debattören Johan Norberg sin nya bok Leva och låta dö – varför bjässarna i politik, näringsliv och kultur är döende eller redan döda. Trots att Norberg är en välbekant liberal författare valde han inte att gå till ett traditionellt förlag. Istället startade han en kampanj på en crowdfunding-sajt på nätet. Där lyckades han få omkring 400 frivilliga personer att samla ihop över 200 000 kronor under en månad. Ett ganska generöst förskott.
Johan Norberg ville med sin kampanj bevisa bokens tes. Han ville synliggöra kraften i de två strukturomvandlingar som världen just nu går igenom, nämligen globaliseringen och framför allt digitaliseringen. Branscher förlorar marknadsandelar till enskilda människor som organiserar sig på internet. Nya billiga och digitala produktionsmetoder gör att fler kan tillverka varor och tjänster till en lägre kostnad. De flesta av dina bankärenden kan du göra i en applikation i din telefon. Vill du inte handla kläder i ditt lokala köpcentrum kan du gå online och få dina varor hemskickade efter någon dag. Snart kanske med en drönare.
Men den snabba digitala utvecklingen är också ett brutalt uppvaknande. I de branscher som möts av en ökad digitalisering kommer många arbetstillfällen försvinna. I rapporten »Diginomics – nya ekonomiska drivkrafte«” påstås hälften av alla yrken i Sverige ersättas av digital teknik inom 20 år.
Som liberal är digitaliseringen något av en besannad dröm. Den digitala utvecklingen suddar ut nationsgränser och ger individer tillgång till information och kunskap som tidigare bara var förunnat ett fåtal. Enskilda människor kan lättare än någonsin uttrycka sina åsikter eller förverkliga sina idéer. Även få de finansierade av okända människor, som i Johan Norbergs fall. Men det kommer också skapas problem i digitaliseringens kölvatten. Då måste politiken träda in.
För ingenting är heligt i den digitala utvecklingen. Tidigare storföretag med anor och traditioner kommer att utmanas av nya tekniker och affärsidéer. Det var ett symboliskt maktskifte när den välrenommerade dagstidningen The Washington Post såldes till e-handelssajten Amazons grundare och VD Jeff Bezos för något år sedan. Tidningarnas storhetstid är över, nu handlar det istället om internet.
Ny teknik är något att bejaka. Men negativa konsekvenser av förändring syns ofta snabbt, medan fördelarna med en strukturomvandling tar längre att upptäcka för den enskilde. Politiken ska inte värna enskilda branscher eller arbetstillfällen. Men den bör värna om de personer som drabbas av en snabb förändring.
Från vänsterkanten höjs röster om lösningar som medborgarlöner. Bland annat motionerar Miljöpartiet för garanterad inkomst i Sveriges riksdag. Även den brittiska liberala tidskriften The Economist i artikeln »Easing the transition: Means and Ends – how governments can deal with the labour imbalance« tar upp frågan om en garanterad basinkomst som en eventuell utväg för europeiska länder att lösa arbetslösheten.
Att resonera om vad som händer när produktionen blir friställt de arbetade timmarna är relevant, men det är inget nytt. Det har man gjort sedan industrialiseringens början. Men att i ett Europa med minskad konkurrenskraft damma av idéer som totalt frikopplar människor från deras egenbestämmande och möjlighet att skapa sin egen försörjning låter inte som rätt medicin.
Istället behövs omställningsreformer med utbildning för människor så att de blir anställningsbara i den nya digitala ekonomin. För när gamla jobb försvinner tillkommer nya. IT-sektorn skriker efter utbildad arbetskraft.
Sverige ligger relativt bra till i den digitala ekonomin tack vare tidiga investeringar i bredband och ingenjörsföretag som tidigt satsade på mobiltelefoni. När EU-kommissionen presenterade sin ranking av länder som är bäst på innovation hamnar Sverige på första plats.
Men den främsta konkurrensen kommer inte från ett insomnat Europa, utan från andra delar av världen. Att hålla sina gränser öppna är en överlevnadsstrategi i den digitala ekonomin. Idag är programmere det vanligare yrket i Stockholm, mycket tack att personer söker sig hit. Arbetskraftinvandringen till svensk IT-industri är så omfattande att New York Times nyligen publicerade en artikel om att bristen på bostäder i Stockholm kan hota den digitala utvecklingen i staden.
Digitaliseringen kommer att påverka vårt samhälle i grunden. Därför måste den politiska debatten också uppdateras. Man behöver trycka på refresh-knappen som Annie Lööf uttryckt sig en gång. För innovationskraften sitter i människan och inte i tekniken, och det är den som tar oss framåt.
Tove Mellgren är frilansskribent och slutför nu en master i strategisk kommunikation.