Hatar prinsessan Estelle muslimer? Antagligen inte. Men kanske måste hon lära sig. För om hon en dag ska göra anspråk på den svenska tronen måste hon enligt § 4 i successionsordningen vara av den rena evangeliska läran.
Vad kan det tänkas betyda? Jo, grundlagen har facit: den oförändrade Augsburgska bekännelsen från 1530, antagen av svenska kyrkan 1593 vid Uppsala möte.
I den bekännelsen står det redan i den första paragrafen att man ska fördöma alla kätterier, däribland manikéerna, valentinianerna och muhammedanerna.
Av de uppräknade är det väl egentligen bara världens muslimer som lyckats hålla sig aktuella nog för att bli fördömda av tronaspiranterna.
Exakt vad det fördömandet består i har jag försökt att reda ut. Måste man gå in i en moské med en rasistisk gatupratare över axlarna, som Bruce Willis i Die Hard 3?
Och framför allt: Vad händer om en svensk regent på en rak fråga väljer att prata om samförstånd och multikulturalism istället för att tydligt ta avstånd från islam?
Ingen verkar kunna ge ett bra svar. En del kallar paragrafen symbolisk, eller utdaterad. Men i grundlagen står det att regenten ska tro på »den oförändrade Augsburgska bekännelsen«, inte »typ« eller »i runda slängar«. Tolkningsutrymme saknas, som en juristvän sa. Modernisering krävs, alltså. Och ingen svensk modernisering är komplett utan en kompromiss.
Mitt förslag är följande: Andemeningen i paragrafen – att kättare ska fördömas – får stå kvar. Istället byter vi ut exemplen.
»De fördöma alla kätterier, såsom Humanisterna, Republikanska föreningen, Ung vänster och föreningen Håll Sverige Rent.«
Se där! Från en islamofobisk grundlag till något en typisk borgerlig väljare kan ställa sig bakom.
Synd bara att kungen själv motsatte sig en förändring av skrivelsen när frågan diskuterades 1992.
Men om man frågar honom om det, då får man nog bara svaret att det är dags att vända blad i lagboken.
Joakim Larsson
är fri skribent
joakim@careofhaus.se