Skip to content
Kommentar

”Män presumeras vara bättre – på allt från att sitta i styrelse till att hålla popklubb”

Feministglasögonormar, för att parafrasera Gudrun Schyman, svänger ofta till vänster. Enligt bilden som tecknades i den senaste Liberal Debatt beror detta delvis på de höga förväntningarna på politikens förmåga att förändra.

Tidskriftens förra nummer hade tema liberal feminism och det genomgående budskapet var tydligt: för den som vill se män och kvinnor behandlas lika, men inte köper allt vad strukturalism heter, finns det ändå att göra. Liberala jämställdhetsförespråkare har bara inte råd att vara lika kreativa som socialistiska. De politiska förslagen blir därefter: varken rafflande eller revolutionerande. Det återkommer gång på gång – hela poängen med ideologin är ju att göra människor friare. Politiken ska hålla sig borta, helst hela tiden. Hejdå kvoteringsreformer, adjö offentligt finansierade tjej-DJ-kurser.

Tyvärr leder nämligen många av dessa politiska initiativ till mer sortering efter kön. Lagstiftning som i sig själv är diskriminerande går givetvis bort, men det svenska rättssystemet är rent materiellt redan fritt från sådan. Betyder det att liberalismen gjort sitt på området och att fortsatt jämställdhetssträvan kräver sin paternalism? Enligt temanumrets skribenter är svaret nej: kvinnosakskampen kan med fördel fortsätta, men en liberal sådan hör hemma i civilsamhället.

Bra. Ljuset bör riktas ditåt. För även inom civilsamhället görs mycket som motverkar sitt syfte. DJ-skola för tjejer är inte särskilt lyckade ens om de finansieras privat. När kvinnor ska lyftas fram blir resultatet ofta huvudklappar och rosa muffins. Jämställdhetssatsningar kan alltså, om fel tonläge används, få oinvigda att dra fel slutsats: att kvinnor är sämre än män och därför behöver dessa genvägar.

Problemet med de sociala normerna är just att det manliga är huvudregeln. Män presumeras vara bättre – på allt från att sitta i styrelse till att hålla popklubb. Ska kvinnor på attraktiva positioner någonsin bli mer än villkorade undantag behöver civilsamhället agera, men genom att sluta behandla kvinnor och män olika – inte fortsätta med det.

Elsa Kugelberg läser till jurist vid Uppsala universitet. Över jul och nyår vikarierar Kugelberg på nytt på Dagens Nyheters ledarredaktion.

elsakugelberg@gmail.com