Europas stormakt går snart till val. De tyska liberalernas kräftgång tycks vara det enda som förmår rubba Merkel. Ekonomistudent Gunnar Brådvik har följt valrörelsen på plats.
Den 22 september går världens fjärde största ekonomi och Europas nygamla stormakt till val. Det tyska valet kommer få stor betydelse för EU:s utveckling de kommande åren. Ändå är det rätt tyst om valet i såväl svenska som tyska media.
Förklaringen till det ligger i att Angela Merkels position som Tysklands självklara politiska ledargestalt är ohotad. Angela Merkel är en lugnare och mer balanserad version av Margaret Thatcher. Hon känner av vart vinden blåser och tar ställning efter den, men räds samtidigt inte att kritisera världens mäktigaste man, Barack Obama. Detta senast med anledning av amerikanska NSA:s övervakning av tyska medborgare.
Just övervakningsfrågan har vecka efter vecka överskuggat allt annat i Tyskland. TV-panel efter TV-panel, radioprogram efter radioprogram och nyhetsartikel efter nyhetsartikel har vänt och vridit på alla stenar i övervakningsskandalen. Lokala ungdomsförbund och andra öppenhjärtiga fritänkare har höjt röster för att bevilja Snowden asyl i Tyskland.
Även om så inte blir fallet visar den överväldigande uppmärksamheten kring övervakningsskandalen på hur oerhört stor roll 1900-talets mörka historia än idag spelar i Tyskland. Det är inte bara minnena av Gestapo och STASI som skaver i den tyska politiska debatten, utan även en del sårskorpor i relationerna till USA som rivits upp. Tyskarna står överraskade inför Edward Snowdens avslöjande. Sådant sker väl inte mellan vänner, mellan allierade? Skandalen framställs i Tyskland som ett svek, ett bevis för att landet enbart är en tredje klassens allierad till USA.
Det är i stället FDP, de tyska liberalerna, som är det egentligen enda allvarliga hotet mot Angela Merkels regeringsmakt. I Mätningarna ligger partiet och guppar kring den tyska femprocentsspärren och riskerar åka ur den tyska förbundsdagen efter valet i höst. Skulle så bli fallet kommer fler än tio procent av de tyska väljarna ha lagt sin röst på ett parti som inte finns representerat i parlamentet. I kategorin av mindre partier återfinns bland annat Alternative für Deutschland, ett nytt parti grundat av tyska ekonomiprofessorer som vill att Tyskland ska lämna eurosammarbetet, och det tyska piratpartiet, som grundar sin politiska kompott på samma recept som det svenska. Piratpartiet hade tidiga framgångar och blev till medias förtjusning invalt i flera delstatsparlament. Det har skrivits många spaltmeter kring det svenskinspirerade partiet med det lustiga namnet. I opinionsmätningar nådde partiet som högst uppemot tolv procent, men efter interna stridigheter ligger partiet nu strax under FDP:s – detta trots en rasande debatt kring personlig integritet.
Huvudskälet till Angela Merkels ohotade position som Tysklands landsmoder är inte enbart hennes populäritet i landet, utan även att hennes utmanare, socialdemokraten Per Steinbrück, inte tas seriöst av väljarna. Steinbrücks klumpiga uttalanden, bland annat om att ”clowner” vunnit valet i Italien, har lett till att han betraktas som alltför framfusig och odiplomatisk för att leda EU:s mäktigaste nation. Steinbrück är helt enkelt lite av Tysklands svar på Håkan Juholt.
Även om de tyska rödgröna – Miljöpartiet, Socialdemokraterna och en ompaketerad variant av det gamla östtyska SED, die Linke – skulle få majoritet till följd av att FDP åker ur förbundsdagen, är det osannolikt att de skulle kunna bilda en egen regering. Die Linke ses inte på med blida ögon i ett land där delar av befolkningen så sent som för 25 år sedan levde i en kommunistisk enpartistat omgärdad en mur som skulle hindra folket från att fly från det socialistiska paradiset. Skulle så ske är det troligare att det blir en ny stor kollation mellan Socialdemokraterna och Merkels kristdemokrater. Angela Merkel lär alltså förbli förbundskansler – oavsett hur det går i valet.
Gunnar Brådvik
studerar nationalekonomi och tyska vid Lunds universitet och har tidigare läst vid Westfälische Wilhelms Universität i Münster.