Ledare

Plats på scen för professor Ohlin

Text: Gabriel Ehrling

När jag ombads vikariera som generalsekreterare för Ohlininstitutet trodde jag ärligt talat knappt att det var sant. Utan att ha besökt mer än några enstaka av tankesmedjans arrangemang kände jag instinktiv vördnad inför den store socialliberalens institut.

På plats blev det med tiden tydligt att arvet efter Bertil Ohlin behöver vitaliseras. För även om den silvergrå skaran följare alltjämt är stor, så är tillförseln dålig. Alltför sällan används Ohlin till mer än att nostalgiskt tala om en allt blekare mittenframgång. Bertil Ohlin, en man vars styrka låg i att med akademisk tyngd problematisera andras förslag, har svårt i konkurrensen med det förenklade och mer rättfram.

Ska det socialliberala arvet tas bättre tillvara måste fler människor möta Bertil Ohlin. På så sätt kan tankarna sättas i nya sammanhang. Detta nummer av Liberal Debatt handlar alltså inte främst om vem Bertil Ohlin var, utan vem han är för dagens unga skribenter. Samtliga som medverkar med texter om Ohlin är därför unga (den äldsta har nyss fyllt 35).

Mot slutet ger sig Karl Wennberg, Amanda Björkman och Karin Pihl på något så spännande som att föreslå vad ”det glömda Sverige” innebär i dag.

Nytt i detta nummer är ett rejält batteri med kommentarer på det föregående temat. Läs vad Liberal Debatts läsare egentligen tyckte om numret om liberal feminism. Lina Svensks förträffliga illustrationer når även de nya höjder. Och så berättar Peder Gustavsson om en spansk fågel.

Nästa nummer av Liberal Debatt utkommer innan årsskiftet och har tema bildning. Vill du vara med och tänka till – hör av dig snarast!

Gabriel Ehrling
Redaktör

Fler artiklar av Gabriel Ehrling

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr