Läslistan


”Den eviga matchen om lyckan”
Johan Norberg
Natur & Kultur, 2009

Under höstens annalkande vemod sätter jag mig ned och slår upp en bok om lycka, "Den eviga matchen om lyckan" av Johan Norberg. Boken är en resa i idéhistorien, en beskrivning av försöken att besvara frågan om hur vi blir lyckliga och om det är ett mål värt att sträva efter. Läsaren tas från antika Greklands filosofer via upplysningsfilosoferna till den moderna psykologiska forskningen och hjärnforskningen. Och ja, du blir lyckligare om du är entreprenör. Men också av meningsfulla relationer, flow och att vara religiöst aktiv (religion är dock inte nödvändigt, poängterar Norberg). Dock, till min stora förtret, lönar det sig inte att grubbla.
Norberg beskriver en modern utveckling av psykologin som går från fokus på olycka och lidande till mer positiva aspekter av psykisk hälsa. En utveckling som gillas. Kritik riktas mot den intellektuella klass som ser lycka som något ytligt, något att inte eftersträva i sig. Även den kristna synen på lidande som en prövning får sig en känga, exempelvis kritiseras Moder Teresas synsätt om att godheten ligger i ett liv i materiell fattigdom.
Norberg skriver mycket väl och intressant. Dessutom är han medveten om de stora metodologiska problemen med lyckoforskningen – något som ofta försvinner i lyckoforskningens politisering. Streckläsningen blir lustfylld. Även om jag fortfarande inte är övertygad om att lycka är ett bra mål att sträva efter, har jag fått en bred och fördjupad inblick i lyckodebatten. Det är en bok jag varmt kan rekommendera.
JM


"Det postdigitala manifestet"
Rasmus Fleischer
Ink Förlag, 2009

Det råder inte direkt överflöd på svenska debattörer i internet- och framtidsfrågor som går på djupet, förbi de gapiga och ofta egenintressestyrda politiska kraven. Rasmus Fleischer, doktorand i samtidshistoria och uppskattade bloggare på copyriot.se, skriver i den tunna men kärnfulla boken "Det postidigitala manifestet" om hur den digitala utvecklingen har ändrat vår syn på musik och medier – och hur den stundande gränslösheten i lagringsteknik kommer innebära en ny förändring. Om vi snart kommer att ha möjlighet att ha all musik som någonsin spelats in tillgänglig i våra individuella mp3-spelare kommer det förändra hur vi ser på lyssnandets tids- och rumsaspekter.
Fleischer definierar aldrig riktigt vad "postdigitalt" innebär, men det finns illustrativa exempel, som: "Familjen som sitter i tv-soffan och tittar på en danstävling befinner sig i det postdigitala lika mycket som tusen dansande människor i en fabrikslokal gör det." En hel del i boken andas av inte bara postdigitalism, utan även postmodernism, och ibland blir resonerandet abstrakt. Vissa av antagandena om beteenden rörande musik känns inte heller klockrena: om jag personligen skulle förlora en stor mängd musik i en hårddiskkrasch så skulle jag personligen inte se det som en "uppfriskande känsla av att ha fått nytt andrum" – men det kanske bara är jag.
I de kulturpolitiska aspekter som berörs är Fleischer ömsom partikulär, ömsom generell, men genomgående med en snarare utforskande än dikterande ton i anslaget. Konkret politik berörs föga, men kulturpolitikens och immaterialrättens förutsättningar i form av teknik, vanor och handlingsmönster bildar utgångspunkten för Fleischers redogörelse, som är synnerligen intresseväckande.
PK