Tema

Hur blev SD största parti i Torsås?

Text: Peder Gustavsson

Medan eftervalsanalyserna mest handlat om regerings-frågan kan konstateras att SD fick 335 000 fler röster än i valet 2014. LD:s Peder Gustavsson besöker sina föräldrars hemkommun och reflekterar över vad som präglar de områden där SD brutit ny mark.

Trots högt ställda men ej infriade förväntningar om att bli största eller åtminstone näst största parti gick SD ändå starkt framåt i valet. Partiet har nu mer än dubbelt så stort mandat som det fjärde största partiet, Centerpartiet.
I valet 2014 var SD största parti i riksdagsvalet i endast två kommuner. Nu är antalet 31. Flera kommentatorer har inför och efter valet pratat om »peak-SD«, att partiet inte kan växa mer. Men för att dra sådana slutsatser behöver man undersöka och förstå vad som präglar de delar av landet där flest människor faktiskt röstar på SD.

Utöver partiets starka bas i Skåne – där blev partiet störst i elva av 33 kommuner – har nya starka fästen etablerats. När rösterna räknats visade sig lilla Torsås kommun i södra Kalmar län vara en av de »gula« kommunerna utanför Skåne. I kommunen, med drygt 7000 invånare, hade nästan 29 procent röstat på SD i riksdagsvalet, något fler än vad som röstade på Socialdemokraterna.

Kommunen är, precis som övriga Kalmar län, ett traditionellt fäste för S och C. Centralorten formeras, likt vilda västern-filmernas städer, runt en ödslig huvudgata med butiker. ICA, Coop, Systembolaget och en klädbutik. En kolgrillsrestaurang med maträtter från Mellanöstern öppnade, men fick stänga och står nu igenbommad.

I den kringliggande landsbygden återfinns mindre orter utspridda mellan mörk skog och gårdar med flagnande färg. Här försämras samhällsservicen med varje kilometer. I kommunens tredje största tätort Gullabo, ett traditionellt Centerfäste där flest numer röstar på SD, har butiken lagt ner och kollektivtrafiken försämrats. Under sommaren går inga bussar alls hit.

Polis och rättsväsende syns sällan till. Den utsedde kommunpolisen – som ska vara länken mellan kommun, medborgare och polis – har under lång tid delats med Ronneby. Ronneby ligger en timme bort, i ett annat län.

Känslan av att vara en del av samhället minskar så klart när dess representanter lyser med sin frånvaro. Men det finns också en annan, mer positiv bild av Torsås. Här driver en av tio eget företag. Det är en utpräglad småföretagarkommun, och absolut flest personer arbetar i företag med färre än 50 anställda. I Torsås är man van vid att klara sig själv och ta kontroll över sin egen försörjning. Den tidigare största privata arbetsgivaren, Faurecia med 160 anställda, lade ner produktionen helt under år 2010. Ur askan reste sig en mängd nya småföretag och det talades om »Undret i Torsås«. Det som kunde ha blivit en katastrof vändes till en framgång och de nya företagen gick så bra att kommunen placerades högt i rankingen Årets Företagarkommun.

Det är i denna miljö som SD har gått från knappt fyra procent av rösterna i valet 2006 till att i dag föredras av nästan var tredje väljare. Att det bara skulle vara SD:s huvudnummer, invandringsfrågan, som lett till att partiet ökat så kraftigt är motsägelsefullt. I Torsås är andelen utrikesfödda 12 procent, att jämföra med rikssnittet 17,9 procent (SCB, 2016). Kommunen har tagit emot relativt få nyanlända. Under 2016 tog man emot 15,5 nyanländ per 1000 invånare, att jämföra med exempelvis Högsby kommun, också i Kalmar län, som toppade listan med 38,65.

Undersökningsföretaget Kantar Sifo genomförde under våren 2018 en studie om vilka komponenter, förutom invandringsfrågan, som ligger bakom SD:s tillväxt. Enligt undersökningen upplever SD-väljare i väsentligt lägre utsträckning än andra: 1) att politiker lyssnar, 2) att de får valuta för skatten, och 3) att de är respekterade av samhället.

Att SD fortsätter att växa, trots att både S och M blivit restriktiva i invandringsfrågan, är ett tecken på att invandringsfrågan blivit en symbol för något större och mycket mer komplext.

När representanter för samhället är osynliga och den egna standarden försämras (åtminstone den relativa), trots att skatterna fortsatt är höga, kan det leda till missnöje. När det politiska samtalet berör ämnen och företeelser som inte är relevanta för den egna tillvaron kan det bli en grogrund för att känna sig utanför. Att rösta på det parti som verkar stå i opposition mot etablissemanget och förstå missnöjet blir då rationellt. Om inte politiken förstår dessa känslor och kan kanalisera dem, kommer SD fortsätta växa. Inte minst i Torsås.

Peder Gustavsson är ledamot av LD:s redaktion och nyligen hemflyttad Kalmarbo.

@PederGustavsson – peder.gustavsson@liberaldebatt.se

Fler artiklar av Peder Gustavsson

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr