Krönika

Tjejtyckareliten har ingen humor

Text: Frida Jansson

I slutet av juni blåstes det liv i en debatt som är tröttsammare än rond 564 av »Vinster i väl- färden«: »Får man skämta om allt?«. Denna gång var det delar av landets tjejelit, bestående av bland andra Elaine Eksvärd och Cissi Wallin, som påpekade olämpligheten i Simon Gärdenfors och Anton »Mr Cool« Magnussons låt »Knulla barn« från 2015. Eksvärd framhöll att det inte är tillåtet att inneha barnpornografi. Humor ska inte vara undantaget, menade hon.

Men det är precis det humor ska vara. All kultur ska vara undantagen. Det har sagts en miljard gånger. Av Timbroiter med darrande röst och gråten i halsen, i fläskiga ledare och på viniga vernissager på Södermalm – men kulturen måste vara fri. När kulturen styrs, oavsett av vem och i vilket syfte, blir den tråkig. Det är också odemokratiskt, eftersom en reglering alltid är subjektiv. Speciellt när det handlar om vad som uppfattas som roligt.

Det finns en dubbelmoral gällande humor. Få personer menar att litteraturen inte ska »få« behandla vissa ämnen. Det finns mängder av böcker som beskriver våldtäkter och mord – hemska saker som ingen vill uppvigla till – ingående. Humorpoliserna för något sorts virrigt våldspyramids-resonemang; att man lyssnar på »Mr Cool« och sen börjar förgripa sig på barn.

Men folk började inte bygga tortyrkammare på grund av Millenniumtrilogin och Jens Lapidus fick inte alla unga att börja »dra ladd«. Att skildra något – en ojämställd relation eller ett mord – är inte att legitimera. Att vi inte kommit längre gör mig ärligt talat skjutgalen.

Samtiden präglas av en ängslighet större än de intäkter Anton Magnusson dragit in på grund av den här karusellen. Tonläget är så uppskruvat att det enkelt överröstar vilket böneutrop som helst. Jakten på att göra rätt resulterar i att man sammankopplar kulturen med kulturutövaren, vilket är att missuppfatta kulturens syfte. Givetvis kan vidriga personer skapa fantastisk konst – men konstens egenvärde påverkas inte av att upphovsmannen mörkat sexuella övergrepp inom Svenska akademien, varit elak mot sin fru eller rånat en bank.

Missförståndet kanske har att göra med att svenskar är så trista. Vår främsta källa till humor var trots allt vitsar i Allers fram tills ZTV kom på 90-talet och hela svenska folket lärde sig att allt Henrik Schyffert säger är guld.

Ingen borde längre få ställa frågan om man får skämta om allt. Den borde ha ställts en gång på stenåldern och besvarats med ett rungande ja.

Tjejtyckareliten blandar ihop vad man får med vad man bör göra. Om man inte tycker om »Mr Cools« låtar kan man lyssna på Lugna favoriter. Gillar man inte när Simon Gärdenfors skojar om våldtäkter behöver man inte gå på hans stand up. Det är inte mer invecklat än så. Man bör kanske inte skoja om allt, men det är ens förbannade rätt att göra det.

Frida Jansson är ordförande för LUF i Skåne.
@idajansson 
ida.jansson@luf.se

Fler artiklar av Frida Jansson

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr