Tema

Borgerlig miljöpolitik är helt ute och cyklar

Text: Gustav Ericsson

Miljöfrågornas brådskande natur engagerar och oroar väljare över blockgränsen. Tidigare moderata oppositionsrådet Gustav Ericsson menar att borgerlighetens löften om bot och bättring saknar långsiktighet och vision.

Under flera mandatperioder har det från borgerliga partier gjorts försök att etablera det egna parti som ett för miljön och klimatet: ett nytt miljöparti. Försöken har dock sällan blivit särskilt långlivade. Senast var det Moderaterna som presenterade några nya miljöpolitiska förslag. ”Vänta, har Moderaterna ens någon miljöpolitik?” frågade många, berättigat.

När det gäller miljö och klimat så saknar borgerligheten både tålamod, självsäkerhet och långsiktighet. När de inte genast ser resultat i opinions- och förtroendemätningar, provar de något annat i stället.

Det är som när jag som liten pojke försökte lära mig att cykla. När jag inte kunde cykla efter första försöket så var cykling inget för mig. Jag kunde minsann gå i stället. Det tog visserligen betydligt längre tid och gjorde mig till en av de mindre coola på skolgården, i och med att jag inte kunde cykla, men jag gjorde i alla fall inte något jag för stunden var dålig på.

I samma veva fick den så kallade sparkcykeln sitt absoluta genombrott i Sverige. Den var mycket mer lätthanterlig än en vanlig cykel och fick duga som ett mellanting mellan att ta sig fram till fots och att bemästra cyklandets konst.

Ganska snabbt tröttnade jag dock på sparkcykeln. Den kunde inte köra speciellt bra på grus, inte över gräsmattor och definitivt inte i skogen. Sparkcykeln var till för asfalt, endast för kortare sträckor. Annars tog både den och jag själv skada. Och Hedemora är stort.

Borgerligheten har samma tålamod med miljöfrågorna som jag hade med mitt cykellärande, bara att konsekvenserna av oförmågan drabbar många fler.

Från att ha varit något som legat utanför den traditionella politiska höger-vänsterskalan har miljöfrågan, precis som feminismen, på senare tid blivit starkt förknippad med vänstern. Partierna till vänster har alltid varit experter på att forma och följa opinionen. Och debatten om miljön och klimatet är inte något undantag, utan styrs på ett skickligt sätt av vänstern som mer eller mindre kidnappat dessa viktiga frågor.

Samtidigt har vi en höger som väldigt länge nonchalant skänkt vänstern just den möjligheten. För vad ska väljarkåren tänka när högern mer eller mindre lämnat på walkover i miljöfrågan? Borgerligheten skäller på vänsterns förslag om skattehöjningar, regleringar och vurmande för biologisk mångfald, men kontrar inte med egna trovärdiga lösningar.

Inom borgerligheten är man intresserad av landets ekonomi, låga skatter, försvar och lag och ordning. Det är förvisso väsentliga och grundläggande frågor för ett välfungerande land, men kommer också alla att påverkas av (o)förmågan att hantera klimatet. Genom att stirra sig blind på dessa områden och samtidigt sakna en sammanhållen miljöpolitik ger högern sken av att inte ta miljöfrågan och klimatkrisen på allvar.

När argumentet om att klimatet måste överordnas allt annat hörs från vänsterkanten så visar högern sin sämsta sida. Frustrerat lyfter man fram vikten av ett växande Sverige med fler jobb, sänkta skatter och ökad BNP. De borgerliga partierna underskattar allvaret i frågan och därmed även människors oro.

Väljare som försöker svara på vilka miljöfrågor som de borgerliga partierna driver nämner nästan uteslutande: kärnkraft. Oavsett om högern har och vill driva andra miljöfrågor än kärnkraft är det ändå kärnkraften som förknippas med borgerligheten. Det duger inte för partier som vill regera ett modernt land.

Kärnkraften är visserligen för närvarande avgörande för Sveriges elförsörjning. Den är klimatneutral och gör oss oberoende av rysk gas. Men sen då? Var är borgerlighetens visioner om grönare städer, friskare luft och renare sjöar? Hur kan gröna frihandelsavtal kombinera tillväxt med klimatsatsningar? Var finns planen om hur människor på landsbygden ska ges bättre förutsättningar? Sveriges invånare, oavsett om de bor i Sveg eller på Södermalm, vill vara med och bidra till ett friskare jordklot.

Här måste borgerligheten i allmänhet, och Moderaterna i synnerhet, växla upp. För om högerpartierna vill vara relevanta, moderna och uppfattas som ett trovärdigt och långsiktigt alternativ måste de ta klimatfrågan på allvar. Utformningen av deras svar till vänsterns enkla lösningar kommer att ta tid, och det kommer inte att gå på första, andra eller kanske till och med tredje försöket. I det långa loppet är det dock något de själva, men även klimatet kommer att vinna på.

Eftersom temperaturen på jorden ökar vore det avslutningsvis uppskattat om högern åtminstone kunde känna pressen att presentera ett relevant, trovärdigt och långsiktigt alternativ till nuvarande miljöpolitik.

Gustav Ericsson är konsult, tidigare moderat oppositionsråd i Hedemora och en av deltagarna i Liberala skrivarakademin 2018. I sommar praktiserar han på Örnsköldsviks Allehandas ledarsida.

Fler artiklar av Gustav Ericsson

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr