Tema

Är eko-kapitalismen en gyllene medelväg?

Text: Olle Nykvist

Huruvida marknadsekonomiska principer är förenliga med en hållbar värld har diskuterats på otaliga seminarium på landets samhällsvetenskapliga institutioner. Olle Nykvist låter det jakande svaret vila på eko-kapitalismens grundvalar.

När en person inne på en butik i den amerikanska lågpriskedjan Target utmanade entreprenören Tom Szaky att lösa problemet med plastpåsar så var det menat som ett skämt. Ett olösligt problem. Men Szaky som började sin bana inom maskkompost, efter att hoppat av Princeton, såg det som möjlighet. Efter ett tag kom han tillbaka med den återanvändningsbara påsen “Retote”.

Vid tillfället hade Target redan samarbetat med Tom Szakys företag TerraCycle under en tid genom att sälja just det flytande gödningsmedel som företagets maskkompostering resulterade i. TerraCycle ser möjligheter i det som andra kallar för avfall. I och med det så ger hans företag utrymme för innovation och nytänk samtidigt som de tjänar pengar på det.

Folk är villiga att betala för att bli av med skräp och TerraCycle kan sedan använda det i sin produktion. Detta gör produktionskostnaden och miljöpåverkan lägre. Hela idén med företaget går ut på detta fundamentala tänk – att hitta något som folk vill bli av med och göra något användbart av det.

TerraCyle är ett typexempel på hur den eko-kapitalistiska andan med liberala idéer om marknad, entreprenörskap, och äganderätt kan finna lösningar på de miljöproblem som vi står inför. Grunden till det eko-kapitalistiska tänkandet kommer från början ur idén med allmänningens dilemma, där människor som nyttjar gemensamma resurser gratis också överutnyttjar desamma. Problemet när alla äger någonting, är att ingen gör det.

I den traditionellt kapitalistiska och marknadsliberala tankesfären menar man att äganderätten är lösningen på allmänningens dilemma då utportionering av det allmänna gör att varje brukare själv har ett intresse i att förvalta sin del så att den fortsätter att generera intäkter och värde. Den interventionistiska synen har varit att statsmakten med styrmedel och lagstiftning reglerar allmänningens utnyttjande med hänsyn till gemensamma intressen. Eko-kapitalismen försöker att hitta en väg genom detta som tar hänsyn till det gemensamma, samtidigt som den förlitar sig på klassiskt ekonomiskt tänkande. Men hur kan man konstruera denna väg och samtidigt behålla den traditionella marknaden?

En första ansats hos eko-kapitalismen syftar till att korrigera vad som kan betraktas som ett marknadsmisslyckande, det vill säga i detta fall miljöförstöring.

Eko-kapitalisten ser miljöförstöring som en extern effekt som marknaden har tillåtits att minimera ansvarsskyldighet för. En korrigering av detta skulle innebära att producenten måste räkna med miljöförstöringen i sin produktionskostnad. Ett exempel på ett sådant förslag är handeln med utsläppsrättigheter som ger företag incitament att faktiskt minska sina utsläpp som då blir direkta kostnader. TerraCycle kan också ses som en del av detta, där företaget tar ansvar för ett överflöd av så kallat skräp och försöker utnyttja detta i sin egen produktion. Genom att också involvera sina konsumenter i processen ger företaget också makt till konsumenten att själv bestämma hur viktig man tycker att den gröna konsumtionen är, vilket innebär ett mer informerat val hos konsumenten.

Som ett led i detta kan man beakta en annan aspekt av den eko-kapitalistiska ansatsen där fokus läggs på konsumentens egen roll, till skillnad från producenten, och brukar kallas för just grön konsumtion. Tanken är här att det sociala och miljömässiga ansvaret kan tas av konsumenten bara gröna varor, gröna skatter, grön teknologi, grön märkning etc. finns att tillgå. Sådana tankar födde idén om bland annat miljömärkning. Det är också precis det som TerraCycle bygger mycket av sin produktion på där konsumenten också hjälper till att samla in det skräp som används i senare led av produktionen.

Eko-kapitalismen är naturligtvis inte utan sina kritiker, på både höger- och vänsterkanten. Traditionella marknadsförespråkare kritiserar vad de ser som eko-kapitalismens ökade regleringar och styrmedel. På vänsterkanten kritiserar man eko-kapitalismen för att, ja det är ju fortfarande kapitalism. Men oavsett så visar eko-kapitalismen, och naturligtvis eko-kapitalisterna, att den liberala ekonomin fortfarande kan hitta lösningar på ett problem som i mångas ögon betraktas som liberalismens och marknadsekonomins svaga punkt.

Fördelen med det eko-kapitalistiska tänkandet är att makten att göra egna läggs hos konsumenten, som i förlängningen förhoppningsvis då också blir mer informerad och mer medveten än om det skulle regleras på en central nivå. Som bland annat TerraCycle visat så är konsumenter villiga att betala mer för bättre och grönare produkter. De är till och med villiga att hjälpa till i produktionslinjen.

Vi kanske inte har rett ut alla barnsjukdomar än, men vägen ligger öppen för Tom Szykas och hans gelikar att se vart den leder.

Olle Nykvist är nämndsekreterare, generalsekreterare för Unga Republikaner och en av deltagarna i Liberala skrivarakademin 2018.

@ollenykvist – mail@ollenykvist.com

Fler artiklar av Olle Nykvist

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr