Tema

Universella värderingar ska inte kallas »svenska«

Text: Emilie Tilstam

Få saker har det senaste året varit så på modet inom politiken som att tala om »svenska värderingar«. Uppslutningen är bred, men innehållet diffust. Emilie Tilstam menar i stället att det rör sig om ett missförstånd: de värderingar som avses är sprungna ur ett långsiktigt rättighetsarbete och inte alls isolerat till Sverige.

Unders sitt almedalstal förra sommaren stod KD-ledaren Ebba Busch Thor framför en fladdrande svensk fana och talade om den värderingskris Sverige står inför. Gamla hederliga dygder såsom flit, tålamod och tolerans har fått ge vika för jag, mig och mitt. Busch Thor efterfrågade en värderingsrevansch och flera andra partiledare stämde in: Sverige måste försvara svenska värden! Utan våra »svenska värderingar« kommer samhället att utvecklas i parallella världar och integrationen misslyckas.

Det är svårt att veta exakt vilken agenda som ligger bakom begreppet svenska värderingar. Är det en strategisk flört med väljare som vurmar för det svenska, eller tror förespråkarna innerligt att försvaret av de svenska värderingarna är nyckeln till integration?

Det har på vissa håll hävdats att det inte finns några svenska värderingar. Men oaktat detta så råder det ingen tvekan om vilken känsla politikerna vill ta fasta på.

Ökad invandring skapar, liksom det alltid gjort, nya utmaningar för ett samhälle. Nyheter om händelser många trodde var utrotade i Sverige skapar rädsla. När normer som många ser som självklara utmanas, såsom att män och kvinnor kan vistas samtidigt i badhus, utmanas även idén om ett integrerat multikulturellt Sverige.

I det tysta tänker nog många att:

Jag vet vad ni håller på med där i Långbortistan, men sådär gör vi inte i Sverige. Lär dig våra svenska värderingar eller stick!

Frågan är bara hur fruktsamt det egentligen är att appellera till ursvenska värden.

Naturligtvis finns det en genomsnittlig kombination av värderingar i Sverige som skiljer sig från andra länders nuvarande värderingsmässiga genomsnitt. Om ett slumpmässigt urval av svenska medborgare tillfrågas om deras värderingar så kommer vi se en viss trend. En stor andel kommer vara emot dödstraff, emot barnaga, för allas lika rösträtt och för kvinnors rätt till sin egen kropp. Genomförs samma enkätundersökning i Frankrike eller Afghanistan kommer mönstret att se annorlunda ut.

Det finns många värderingar som en stor andel av svenskarna delar just nu. Men att möta dagens utmaningar med att efterfråga en värderingsmässig rekyl till en tid då allt var bättre är historielöst och populistiskt. Tålamod och tolerans har inte alltid varit de regerande dygderna i Sverige. Det var inte länge sedan som det var både lagligt och norm för män att slå både fru och barn. På 1900-talet kom nya idéer och lagar som gjorde att aga på relativt kort tid gick från normalt till förkastligt. En ny värdering tog form i Sverige, men det gör det inte till en svensk värdering. Det var inget ursvenskt som vaknade till liv, utan utvecklingen drevs av en större global diskussion om vad som bör betraktas som universella mänskliga rättigheter.

Patrik Lindenfors, docent vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, skrev i fjol på DN Debatt (13/6 -16) att det vore önsketänkande att tro att svenska värderingar är universella. Lindenfors hävdade vidare att värderingar är dynamiska och relativa sin tid och att det snarare är Sveriges nuvarande värderingar som är extrema och svåra att anpassa sig till. Han bad läsaren tänka sig att den flyttar till Afghanistan och måste anpassa sig till de afghanska värderingarna.

Självklart är värderingar dynamiska! Men det är ingen ursäkt för att inte hävda universaliteten i svenska värderingar. Att se vissa värden som universella och överordnade tid, kultur och nationalitet är själva kärnan i en lyckad integration. Om värderingarna gäller i Sverige eller inte bör aldrig kulturrelativiseras bort.

Sverige har kommit långt i att införliva de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter i lagar, normer och beteenden. Det arbetet ska vi alltid försvara. Men det vore synd att reducera dessa värderingar till »svenska«. För utformningen av integrationspolitiken vore det bättre att se på och tala om vissa värderingar som universella. Snarare än att presentera värderingarna för nyanlända som ett koncept som är unikt för Sverige bör de framställas som något som förenar människor i mängder av samhällen världen över.

Det är en missuppfattning att Sverige behöver svenska värderingar för att lyckas med integrationen. Sverige behöver lära ut och försvara de grundläggande mänskliga rättigheterna. Detta måste ske i relation till de människor som invandrar hit, men också i mötet med de som är födda här. De bör spridas till de som bor här och de som inte gör det.

Det är när vi enas kring de universella rättigheterna som vi kan mötas i det kulturella som skiljer oss åt.

Emilie Tilstam är pol. kand. och arbetar i dag som producent på ett dokumentärfilmsbolag. Hon var en av deltagarna i Liberala skrivarakademin 2016/2017.

emilietilstam@gmail.com

Fler artiklar av Emilie Tilstam

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr