Tema

Fanns det ett liberalt argument för »andrum« i flyktingmottagandet?

Text: Elias Rosell

Tveklöst är läget ansträngt när ett statsråd fäller tårar framför pressen. Men hur håller det principiellt? Elias Rosell menar att bristande integration är en dålig ursäkt för begränsat flyktingmottagande.

Att ha rätt till att inte bli hindrad av andra när man försöker undvika dödligt våld och förtryck är en av de centrala mänskliga rättigheterna. Så länge det finns en möjlighet att fly så finns det också en möjlighet att skydda sig när ens andra mänskliga rättigheter kränks, som juristen och filosofen Maurice Cranston påpekat.

Olika integrationsproblem används dock allt oftare som skäl för en mer restriktiv flyktingpolitik och i praktiken försämringar av möjligheten till asyl. Men att begränsa flyktingmottagandet för att lösa integrationsproblem riskerar att skapa värre problem än de man vill lösa.

»Vi behöver snabbt lätta på trycket i det svenska mottagningssystemet så att vi kan ta emot de människor som kommer hit på ett värdigt sätt«, sa statsminister Stefan Löfven (S) på presskonferensen där han och dåvarande vice statsminister Åsa Romson (MP) presenterade förslagen för en mer restriktiv flyktingpolitik. Partisekreterare Tomas Tobé motiverade Moderaternas förslag på flyktingpaus med att »Det skulle innebära bättre ordning och reda i mottagandet och ett bättre ansvar för alla människor som redan är här«.

Ett värdigt flyktingmottagande är en god ambition, men samtidigt ett svagt argument för att begränsa flyktingmottagandet. »Råttorna som sprang på flyktingförläggningens golv, när vi kom till Sverige, var ingenting jämfört med det krig mina föräldrar överlevt«, som Veckorevyns chefredaktör Irene Pozar skrev i en krönika.

Att det svenska mottagandet håller låg standard väger som skäl i sig lätt när man tvingar folk till alternativ där förutsättningarna är långt mycket sämre. Särskilt som rätten att behålla sitt liv är viktigare än att staten erbjuder ett gott sådant.

Även äganderätten används ibland som argument för att minska flyktingmottagandet. Argumentet lyder ungefär så här: Vi medborgare har kollektiv äganderätt över Sverige och därmed rätt att hindra vem vi vill från att beträda vår egendom. Men de flesta liberaler accepterar begränsningar av äganderätten i andra sammanhang.
Att ta en del av någons ägande, i form av skatt, för att finansiera någon annans utbildning är en form av sådan inskränkning. Om det är acceptabelt att begränsa den privata äganderätten för att ge någon utbildning borde det också vara acceptabelt att ett lands äganderätt begränsas för att värna gemensamma mänskliga rättigheter.

Om ökat flyktingmottagande åtföljs av undermålig integrationspolitik riskerar konkurrensen om arbete och bostäder att öka. Men staten bör inte neka någon skydd från våld och förtryck för att bevara andra från konkurrens.

Risk för ökad kriminalitet och terrorism används även det som argument mot liberal flyktingpolitik. Men ställt på sin spets innebär det att staten ska kunna neka en flykting asyl för att hen rent hypotetiskt skulle kunna begå brott, utan att hen står under konkret misstanke om sådant. Då begår staten alltså ett övergrepp mot en individs grundläggande rättigheter och bortser ifrån sina skyldigheter enligt internationell rätt.

Finns det då några omständigheter där vi trots allt bör begränsa flyktingmottagandet för att inte andra grundläggande rättigheter ska kränkas, eller bör vi ha fri invandring för människor som flyr krig och förtryck?

Hypotetiskt skulle man kunna tänka sig ett scenario där befolkningen ökar kraftigt på kort tid.
Utifrån antagandet att nyanlända varken har högre eller lägre brottslighet än övriga befolkningen så skulle exempelvis en fördubblad befolkningsmängd kräva en fördubbling av resurserna till rättsskipning. Om en kraftig befolkningsökning skulle ske under kort tid är det osäkert om rättsväsendet skulle hinna växa i samma takt. Då finns det en risk att staten förlorar förmågan att upprätthålla de grundläggande fri- och rättigheter som gör att vi kan ge flyktingar rättigheter. Då tycks det berättigat att begränsa flyktinginvandringen. Men det handlar i sådant fall om att staten i ett nödläge tar sig rätten att ta bort en rättighet för att skydda andra.

Givetvis är det viktigt att även adressera och lösa alla de integrationsproblem som inte hotar statens förmåga att skydda grundläggande rättigheterna. Men det bör inte ske till ett sådant pris att staten kränker den grundläggande rättigheten att få skydd från våld och förföljelse.

Elias Rosell har en kandidatexamen i geovetenskap och är bl.a. skribent på Supermiljöbloggen. Han var en av deltagarna i Liberala skrivarakademin 2016/2017.

@RosellElias

eliasrosell86@gmail.com

Fler artiklar av Elias Rosell

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr