Kommentar

Man stoppar inte näthat genom att hata internet

Text: Amelia Andersdotter

integritetsproblem på nätet

I DN (3/2) har regeringens Näthatsutredning presenterat sitt förslag med skärpta straffskalor, nya brottsrubriceringar och mellanhandsansvar. Utredningen blev snabbt påhejad av Mårten Schultz, professor i straffrätt och SvD:s juridiska kommentator, som menar att den både är ett ”självklart steg framåt” och undviker ”radikala nykriminaliseringar”.

Låt mig ge ett motförslag:

Professor Lilian Edwards på University of Strathclyde (Storbritannien) är en världens främsta experter på hämndporr. Edwards framhåller ”rätten att bli bortglömd” som ett verktyg för att snabbt avsluta ett pågående integritetsintrång. Utredningens kartläggning av Datainspektionens arbete visar också att dataskyddslagarna borde kunna vara kraftfulla verktyg mot näthat. Men Datainspektionen är en liten, tyngdlös myndighet. De har en femtedel så många anställda som polisen har kommunikatörer, och mindre än fem procent av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps mantal. Det är inte konstigt att de privatlivskränkningar som Datainspektionen bedömer som olagliga sällan når domstol.

Det är bra att Näthatsutredningen gör upp med föreställningen att den som inte gör något fel inte har något att dölja. Näthat visar mer än något annat att detta är fel och att vi behöver verktyg för att dölja saker – även när vi inte har gjort något fel. Problemet, enligt utredningen, är dock inte att polisutredningar om näthat ofta läggs ned eller att Datainspektionen förhindras att göra sitt jobb, utan att det finns för få brott att utreda.

Ansvarsregler bestämmer den tekniska utvecklingens ekonomiska ramar. En sak jag undrar över när jag läser utredning är om det vidgade ansvaret innebär att det blir ekonomiskt belastande för tjänsteleverantörer att låta användare vara anonyma. En annan sak är risken för överblockering – som i dag är normen för upphovsrätt, skydd av barn, skydd mot moraliskt förfall och dataskydd. Ingen tjänar på överblockering, men vägen därifrån är inte alltid den kortsiktigt billigaste eller tekniskt enklaste.

Med EU:s dataskyddskrav på Sverige kan vi till exempel ge Post- och telestyrelsen eller Datainspektionen (eller varför inte båda!) möjligheter att delta i tekniskt utvecklingsarbete. Föreställ er e-post som gör det möjligt att ställa in att avsändare som inte är ”vitlistade” av mottagaren måste skicka om samma e-brev 30 sekunder senare för att det ska levereras. Om många hatkampanjer orsakas av att det är snabbt och billigt att vara dum, då bör man i stället göra det tidskrävande och tråkigt!

Standardiseringsarbete i organisationer som W3C, IETF eller ISO är långsiktigt, och ger inte samma politiska tillfredsställelse som att införa tuffare tag. Förlagor till statlig involvering i teknisk standardisering finns också i försvars- och underrättelseverksamhet. Det är sorgligt att medborgarnas mänskliga rättigheter hittills inte givits samma tekniska uppmärksamhet som de statliga intressena.

Amelia Andersdotter är grundare av dataskydd.net och tidigare europaparlamentariker för Piratpartiet. Andersdotter är återkommande medverkande i Liberal Debatt.
amelia.andersdotter@dataskydd.net
@teirdes

Fler artiklar av Amelia Andersdotter

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr