Utblick

De tyska liberalernas återuppståndelse

Text: Gunnar Brådvik

Sedan valet 2013 är de tyska liberalerna FDP inte längre representerade i Bundestag. Gunnar Brådvik, som studerat i landet, berättar om FDP:s förnyelse.

När tyskarna gick till val 2013 tappade liberalerna stort. Mönstret känns igen från andra europeiska länder, däribland Sverige och Storbritannien. I Tyskland, där det senaste valet mest handlade om vem Angela Merkel skulle regera med, blev fallet så stort att man föll under femprocentsspärren till förbundsdagen och därmed åkte ur det nationella parlamentet. Läget för de tyska liberalerna mörknade ytterligare under förra året. FDP förlorade samtliga delstatsval under 2014 och åkte därmed ur många tunga tyska delstater, däribland Sachsen och Brandenburg. Det bedömdes bara vara en tidsfråga innan partiet förpassats till att vara en historisk parantes i EU:s mäktigaste land. Undertecknad uttryckte förra året själv dystra tankar om liberalismens framtid i Tyskland i ett nummer av denna tidskrift.

Men det har faktiskt börjat vända för FDP. Partiet har gått fram i flera delstatsval, och nu talas det om deras återkomst i förbundsdagen
i valet om två år. En av delstaterna där FDP skördat framgångar är Hamburg, där partiet gjorde sitt bästa val på 40 år. Ria Schröder som sitter
i förbundsstyrelsen bakom den lyckade valkampanjen menar att framgångarna spelar stor roll:

–  Det tar tid att vinna tillbaka förlorat förtroende. Valen till europaparlamentet och i Sachsen och Brandenburg var förhållandevis nära inpå förbundsdagsvalet. Väljarna skiljer inte mellan valen, utan kopplade ihop FDP:s misslyckanden i rikspolitiken med valen på regional och europeisk nivå.

Med misslyckanden på riksnivå åsyftar Schröder såväl imageproblem som politiska sådana. Partiets företrädare hade svårt att framstå som seriösa och hon menar att man misslyckades med att genomföra sitt viktigaste vallöfte, att reformera skattesystemet.

–  Människor väljer partier mycket med magkänsla. Väljer man De Gröna (Tysklands miljöparti, reds anm.) känner man att man gjort en insats för miljön och därmed gjort en god -gärning. Men våra väljare fick inte samma känsla av att göra något gott genom att välja oss, säger Schröder.

Efter valförlusten påbörjade partiet ett -förnyelsearbete. Man bytte partiledare och bjöd in medlemmarna att tycka till om partiets politik. Grundanalysen var att man måste framstå som ett mer trovärdigt parti och bli ett bredare. Tidigare hade man fokuserat mycket på ekonomiska frågor, och mindre på de mjukare värdena i politiken. Nu har man även börjat tala om frågor som länge engagerat svenska liberaler, som utbildningspolitik och invandring. Man har också skaffat en ny magentafärgad partiloga.

Under hård press har partiet fått en bättre sammanhållning. Stridsyxor har grävts ned och man har tvingats hålla ihop och kämpa för sin överlevnad. Inför valet i Hamburg, som ansågs vara ett ödesval för partiet, satte parti-ledningen in alla krafter för att hålla FDP kvar i det regionala parlamentet. Man skickade in folk med bussar ända från Bayern för delta i valrörelsen.

Partiets kvinnliga toppkandidat i Hamburg, Katja Suding, marknadsfördes under valrörelsen som »Vår man för Hamburg«. Sloganen skrattades ut i riksmedia som ett desperat försök till uppmärksamhet från ett sargat parti. Man genomskådade inte det taktiska draget.

–  Som ett litet parti utanför förbundsdagen måste vi hitta kreativa sätt att nå ut i riksmedia på, förklarar Schröder.

Tilltaget lyckades. FDP som kritiserats för att vara ett mansdominerat parti, än mer än andra tyska partier, framstod plötsligt som ett parti med en stark kvinnlig ledare.

Parallellt med detta har det uppstått ett hål i tysk oppositionspolitik som FDP nu försöker utnyttja. Regeringen består av en koalition mellan socialdemokraterna och Merkels kristdemokrater. Oppositionen utgörs i dagsläget bara av det forna kommunistpartiet Die Linke och De Gröna. Någon borgerlig opposition finns inte i förbundsdagen sedan FDP åkte ur.

I FDP, som i mätningarna ligger kring femprocentsspärren, ses det nu som avgörande att vinna tillbaka respekten hos väljarna för att kunna komma tillbaka till förbundsdagen i valet 2017. Förhoppningsvis skiljer de tyska väljarna bättre mellan gamla och nya FDP i valet om två år, än de anses kunna skilja mellan valen på regional, nationell och europeisk nivå.

Gunnar Brådvik studerar nationalekonomi vid Lunds universitet, har en fil kand i tyska och har studerat vid Westfäliche-Wilhelms Universität Münster.

gunnar@bradvik.se
Twitter: @GunnarBradvik

Fler artiklar av Gunnar Brådvik

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr