Granskning

Snart pungslår regeringen våra iPads

Text: Peder Gustavsson

Glädjen efter att Högsta förvaltningsdomstolen i somras rev upp beslutet att avgiftsbelägga datorer riskerar bli kortvarig. Liberal Debatts genomgång visar att en majoritet i riksdagen öppnar för att ändra lagen. Peder Gustavsson beskriver generationskonflikten som borde fått större utrymme i valrörelsen.

Frågor som rör kultur, äganderätt och integritet på nätet har varit sprängstoff i ett årtionde. Pirate Bay-rättegångarna, FRA-lagen, Ipred och Datalagringsdirektivet har skapat vår tids stora generationsklyfta. Utvecklingen nådde sin kulmen i och med Piratpartiets framgångar i Europaparlamentsvalet 2009. Men är freden verkligen ett faktum bara för att partiet åkte ut i maj? Den grundläggande skillnaden i syn på nätet kvarstår. Detta märktes inte minst när statliga Radiotjänst år 2013 beslutade att tolka lagen så att tv-avgiften även innefattade datorer med internetuppkoppling.

När tolkningen fastslogs som felaktig kom 60 000 hushåll att begära tillbaka sina tv-avgifter. Domen var utan tvekan ett hårt slag mot tv-avgiften som en långsiktig finansieringsmodell för public service. Radiotjänsts ordförande Eva Hamilton, tillika avgående vd för SVT, har dock inte gett upp utan lovar fortsatt verka för avgift på datorer. I SVT:s interntidning skriver hon att det är orättvist att yngre personer som har »massor av olika manicker av olika skärmstorlek« undkommer tv-avgiften och slår fast att lagen bör ändras.

Den 16 september 2014 meddelas att Hanna Stjärne, vd och chefredaktör på Upsala Nya Tidning, blir ny vd för SVT. Hon pekar direkt på finansieringsfrågan som en av de viktigaste att hantera, bara för att i nästa mening instämma i sin företrädares lovsång av tv-avgiften. Vurmandet för avgiftsjakt på den nya tekniken verkar således fortsatt intakt hos public service-bolagen.

Finansieringen av public service har alltid varit omdiskuterad. Radiotjänst och public servicebolagen vill så klart se trygga – och ökande – intäkter. Men public service bygger, precis som Systembolagets alkoholmonopol, på att verksamheten upplevs som legitim och motiverad. Att så är fallet noteras i den proposition (2012/13:164) som ligger till grund för de riktlinjer riksdagen gett public service-bolagen. Finansieringen ska ha allmänhetens förtroende, betalningsviljan ska vara hög och alla som drar nytta av verksamheten ska dra sitt strå till stacken.

Betalningsviljan för en så kallad »teknikneutral« tv-avgift framstår i alla fall bland yngre personer som svag. I en undersökning med personer 15-30 år (YouGov, 2013), är hela 71 procent direkt negativa till tv-avgift för datorer. Därför bär utspelen efter sommarens dom också en generationskonflikt. Ny teknik och nya normer kring hur och vad en individ är beredd att betala för, är plötsligt på kollissionskurs med oberoendet för public service. Vad som i praktiken blir en avgift på internetuppkoppling är så klart kontroversiell för en generation som är uppvuxna med – och i stor utsträckning på – nätet.

Den ursprungliga styrkan i avgiftsmodellen låg i en tydlig koppling till mediekonsumtionen. Basutbudet innehöll flera avgiftsfinansierade kanaler för radio och teve, och den som hade en teve – såg också på teve. Kopplingen mellan en valfri dator med internetuppkoppling och public service-bolagens utbud förefaller betydligt svagare. Man kan spendera ett helt liv på Netflix, Spotify och Youtube utan att nudda en av Utbildningsradions eftermiddagssändningar i kanal 2. Public service-bolagens utbud i förhållande till allt annat innehåll på nätet är en droppe i havet.

Det är för att våra medievanor förändrats i grunden som nuvarande tv-avgift, där datorer inte inkluderas, inte är långsiktigt hållbar. Men vilken är då framtidens finansieringsmodell?

Efter sommarens dom har det varit tyst ifrån riksdagspartierna i frågan. När Liberal Debatt i september 2014, i valrörelsens slutskede, frågade hur partierna ställer sig till det Radiotjänst kallar en »teknikneutral« tv-avgift var svaren svävande. Det sista man vill är att väcka den vrede som vilar med Piratpartiets förlista skepp. En majoritet vill se en förändring, men man vill avvakta den utredning som ska tillsättas i ämnet. I propositionen om det nya avtalet för public service-bolagen, antagen i riksdagen 2013, utlovas nämligen en utredning av finansieringen innan nästa tillståndsperiod som inleds år 2020.

Genom att hänvisa till en utredning som ännu ej har påbörjats vill partierna göra tv-avgiften till en fråga om teknik. Det är synd. För i själva verket är frågan principiell. Att förr välja ett liv utan teve går knappast att jämföra med att i dag välja ett liv utan dator, surfplatta och smartphone. Även i det gamla mediesamhället kunde det förra ske utan större sociala och ekonomiska konsekvenser. Det senare ligger i dag närmare att välja ett liv som eremit.

Dessutom har frågan redan utretts av den så kallade Public service-kommittén, vars förslag till ny finansieringsmodell lades fram 11 september 2012. Kommittén föreslog en obligatorisk och individuell avgift, liknande begravningsavgiften. När betänkandet skickades på remiss hade regeringen dock lyft ut förslaget om ändrad finansiering. Finansminister Anders Borg (M) har förklarat att han vill behålla den nuvarande tv-avgiften. En avgift på skattsedeln är för den enskilde medborgaren detsamma som en skatt. Och vilken moderat finansminister vill stå som ansvarig för en skattehöjning om sju miljarder årligen när samma pengar kan hämtas hem på annat sätt?

Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna önskar samtliga en lösning liknande den Public service-kommittén först föreslog.

Modellen vinner också i SVT:s egen undersökning (2014), där 60 procent av de tillfrågade tycker att finansiering via skattsedeln är det bästa alternativet. Frågan är dock om det har någon betydelse om även nästa utredning kommer till samma slutsats, att nuvarande avgift bör skrotas. Vad säger att den inte ignoreras igen, särskilt som Eva Hamiltons och Radiotjänsts lösning »bara« är ett par knapptryckningar bort?

Public service är viktig för den svenska demokratin och bör därför ha en stabil och hållbar finansiering. Men mediekonsumtionen förändras och snart har inte bara de unga »massor av olika manicker av olika skärmstorlek«. Att då behålla tv-avgiften, med ändrad lagstiftningen så att uppkopplade datorer av alla dess slag inkluderas, riskerar att vara förödande för finansieringens legitimitet. Dessutom kostar Radiotjänsts kontroll och administration av nuvarande avgift 150 miljoner kronor årligen. Att gå via Skatteverket torde vara betydligt billigare.

Dagens avgiftsmodell har spelat ut sin roll och bör därför avskaffas. Oberoendet vilar i dag ändå främst på avtalsvillkor, programperiodernas längd och tillsättning av ledningspersoner. Dessa värden bör gå att bibehålla även med nya och mer tidsenliga lösningar. Politisk debatt och principiell hållning bör forma public service finansieringsmodell, inte myndigheters trixande med teknik eller att mediechefer tror sig kunna beställa lagstiftning som det vore en postorderprodukt.

Peder Gustavsson avlade i somras masterexamen i företagsekonomi vid Stockholms universitet och har tidigare arbetat på Ohlininstitutets kansli. I Liberal Debatt har Gustavsson bland annat skrivit om »mördarkungen« Karl den XI och Björn af Kleens bok om familjen Bonnier.
pedergson@gmail.com
Twitter: @PederGustavsson

Så frågade vi partierna: Med bakgrund i Högsta förvaltningsdomstolens dom tidigare i sommar och Eva Hamiltons uppmaning att ändra lagstiftningen därefter, kommer ni att medverka till en teknikneutral tv-avgift?

Lena Adelsohn Liljeroth (M), före detta kultur- och idrottsminister:

»Moderaterna har ett partibeslut på att public service på sikt bör finansieras via skattsedeln, men samtidigt vill vi avvakta utredningen innan vi landar exakt i hur finansieringen ska se ut.«

Gunilla C Carlsson (S), riksdagsledamot och Kulturutskottets ordförande:

»Vi socialdemokrater har föreslagit att en översyn av tv-avgiften ska genomföras snarast möjligt – regeringen har passat i frågan. Vår uppfattning är att det viktigaste är att tv-avgiften har stor legitimitet och ger största möjliga oberoende för public service.«

Ulf Nilsson (FP), riksdagsledamot och kultur-
politisk talesperson:

»Folkpartiet har lyft fram idén om en obligatorisk avgift lika för alla vuxna personer och oberoende av mottagarinnehav. En sådan avgift skulle bli betydligt lägre än dagens licens, eftersom fler skulle betala. Avgiften kan av praktiska skäl dras via skattsedeln, men ska inte hänga ihop med det övriga skattesystemet. Hanteringen ska som idag skötas utanför statsbudgeten. Personer utan inkomst, som arbetslösa eller studenter, bör undantas från avgiften.«

Per Lodenius, riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson:

»Centerpartiet har länge förespråkat en avgift som tas ut av alla skattebetalare. På samma sätt som man gör med till exempel begravningsavgiften. Avgiften skulle vara lika för alla oberoende av inkomst och omöjlig att smita från. Centerpartiet har drivit frågan och har också sett till att en utredning om public service finansiering ska genomföras under denna tillståndsperiod.«

Agneta Börjesson (MP), riksdagsledamot och ersättare i Kulturutskottet:

»Vi ställer oss tveksamma till att överge det rådande systemet. En övergång till någon form av skattefinansiering tror vi kommer drabba oberoendet. Eva Hamiltons förslag till att ändra lagstiftning är intressant men vi avvaktar vidare utredning av frågan.«

Lars Ohly (V), riksdagsledamot och kultur-
politisk talesperson:

»En ny utredning bör göras utifrån att garantera Public Service oberoende, garantera långsiktigt hållbar finansiering, minst på dagens nivå, och utforma ett betalningssystem som accepteras av en majoritet av betalarna.«

Aron Emilsson (SD), kulturpolitisk talesperson:

»En reformering av finansieringen av public service är nödvändig, Vi lutar åt att en finansiering via skattesedeln vore det lämpligaste. En modell som kan tjäna som inspiration är hanteringen av begravningsavgiften som ligger utanför ordinarie budget.«

Kristdemokraterna, via sin hemsida:

»Kristdemokraterna är för ett oberoende Public service. Kristdemokraterna föreslår en individuell separat avgift som tas in via skattsedeln, att tv-licensen avskaffas och att Radiotjänst läggs ned.«

Fler artiklar av Peder Gustavsson

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr