Recension

Frisk fläkt i väst

Text: Patrick Krassén

RECENSION: »Liberalisme på norsk« av Sveinung Rotevatn (Civita, 2014)

Liberalisme på norsk 

 

Sveinung Rotevatn, ung och frispråkig ledamot av Stortinget i Norge, har skrivit boken Liberalisme på norsk (Civita, 2014). Rotevatn valdes in i parlamentet för Venstre ifjol och var innan dess ordförande för ungdomsförbundet Unge Venstre.

Den som har följt de senaste årens politik i Unge Venstres svenska systerförbund, LUF, känner igen i Rotevatns ståndpunkter. Han pläderar för fri handel och fri invandring (länge använd LUF-slogan) som mål, kulturradikala reformer som republik, yrkesarmé, avskaffande av statskyrkan och ordensväsendet, och utökad rätt till den egna kroppen genom avkriminalisering av narkotikabruk och legalisering av surrogatmödraskap (möjligen även mot betalning), selektiv abort och aktiv dödshjälp.

Överhuvudtaget är paternalism Rotevatns stora stötesten. Han blev känd i bredare kretsar 2012, när han skrev en insändare i tidningen Dagens Näringsliv som svar på att en företrädare för Senterpartiet hade förespråkat förbud för boxvin. I sin kortfattade men snärtiga text efterlyste Rotevatn färre förbud, och i stället att fler saker borde bli tillåtna i Norge. Han listade 21 förslag (ej uttömmande lista, påpekades), som sammantagna är talande för liberalismens läge i Norge (googla på »Rotevatn 21 ting« för att hitta artikeln).

De stora hoten ser Rotevatn i övervakningssamhället och klimatförändringarna. I det förstnämnda pläderar han på tydlig liberal grund, medan det i det senare fallet hade kunnat vara en socialdemokrat eller miljöpartist som skrivit. Att boken avslutas med en appell till förvaltarskapstanken och att vi nu levande har en »moralisk plikt« att säkerställa kommande generationers tillgång till ett opåverkat klimat framstår som inkonsekvent, när författaren tidigare har försvarat rätten till selektiv abort av foster med genetiska defekter.

Klimatfrågan har dock en speciell position i norsk debatt, i och med att landet inte är med i EU (vilket Rotevatn skulle vilja att det var), och i och med den betydande del av Norges ekonomi som är beroende av fossila bränslen (läs: oljeexport). Men Rotevatn identifierar, helt korrekt, att inkomsterna från oljan inom kort kommer att minska, vilket innebär att Norge obönhörligen kommer att behöva genomföra reformer för att öka sin konkurrenskraft. Några sådana reformer som Rotevatn efterlyser är minskat användande av oljeinkomster för offentliga åtaganden, sänkt sjukersättning (från dagens
100 (!) procent till i alla fall 80), inskränkt facklig vetorätt och ytterligare reformer av pensionssystemet.

Rotevatns bok är personlig snarare än ideologisk, grundad i en livsstilsliberal och ungdomligt inriktad del av partiet Venstres stundtals brokiga politiska bas. Det är en smal bas att bygga norsk liberalism utifrån. Men den borde ha framtiden för sig.

Patrick Krassén är jurist, fil kand i statsvetenskap och var redaktör för Liberal Debatt 2007-09.

patrickkrassen@hotmail.com

Fler artiklar av Patrick Krassén

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr