Perspektiv

Dags att nyktra till – alkohol är också ofrihet!

För liberalen kan frågan om alkoholmonopolets bevarande tyckas enkel. Ibland för enkel. Liberal Debatt bad Malin Thorson, ordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund berätta vad hon tycker att liberaler borde tänka på när de tänker på folkhälspolitik.

Värdet av god hälsa är lätt att enas om, och en bas utifrån vilken människor kan bygga många olika sorters goda liv efter egen vilja. Trots folkhälsopolitikens centrala betydelse för liv och lycka engagerar sig dagens liberaler främst i frågan för att motarbeta upplevd överdriven paternalism och förbudsiver. Det gäller framförallt inom alkoholpolitiken. Jag menar att dagens liberaler inte kan nöja sig med det, utan måste se folkhälsan som den viktiga frihetsfråga den är.

Individer kan välja mycket men har bara en kropp, en hälsa. Bristande hälsa är ett av de största hoten mot den personliga egenmakten. Vissa menar att ett kort lyckligt liv kan vara lika eftersträvansvärt som ett långt (i Sverige ofta illustrerat av en stereotypt rökande, drickande, fet och lycklig dansk). Men om vi inkluderar psykisk ohälsa är det nog få som skulle föredra ett liv med ångest, depression eller nedbrytande beroende.

Liberalismen kretsar till stor del kring individers möjlighet att forma sina egna liv. Ofta läggs stort fokus på hot mot att fritt välja hur det livet ska levas, men inte på hot mot livet självt. Att prata om liv och död i politiken är ofrånkomligen drastiskt, men väsentligt då ett av folkhälsopolitikens främsta mål är att undvika onödiga och förtida dödsfall.

Alkohol är enligt WHO den tredje främsta faktorn för sjukdomsbörda i världen. En seriös folkhälsopolitik måste därför adressera alkoholfrågan. Alkohol är också en tydlig individuell frihetsfråga, inte minst för att den är kemiskt beroendeframkallande. För den som befunnit sig nära ett beroende är det tydligt att få andra saker är så skadliga för den fria viljan och den individuella värdigheten. Hur vi kan förebygga missbruk och beroende borde därför väcka stort intresse från liberalt håll.

Socialliberaler argumenterar för ett socialt ansvar för de mest utsatta i samhället. En anledning till att alkoholfrågan är svår för liberaler kan vara att den inte beter sig som många andra hälsofrågor. De mest utsatta i samhället kan låta som en klart urskiljbar grupp, åtskild från den mer välmående majoriteten. Alkoholmissbruk däremot skär genom alla delar av samhället och en stor del av alkoholskadorna drabbar även de som inte dricker alls eller måttligt.

Alkoholister, barn till missbrukare och andra offer för alkoholskador är onekligen utsatta personer värda socialliberal uppmärksamhet. Forskning visar tydligt att de mest effektiva åtgärderna är de som inriktar sig på att minska tillgången av alkohol för hela befolkningen. Men kanske är det lättare att se och rikta åtgärder mot de utsatta när de inte tillhör ens egna sociala grupp? Myten om alkoholisten som en igenkännbar a-lagare är seglivad trots att det statistiskt sett finns någon med alkoholmissbruk inom alla större bekantskapskretsar, släkter och arbetsplatser.

Som liberal kan man förstås argumentera för vård i stället för förebyggande åtgärder. Behandling och vård är utan tvekan viktigt. Men att nedprioritera förebyggande åtgärder är ett oförsvarbart slöseri med såväl samhälleliga som mänskliga resurser och värden. Även ett behandlat beroende får, jämfört med att hålla nere konsumtionen från början, större negativa konsekvenser för samhället och den personliga egenmakten.

En liberal grundpelare är att människors fria val inte ska inkräkta på andras frihet. En högre alkoholkonsumtion skadar inte bara missbrukaren, utan också andra människors liv och livsmöjligheter. Det kan handla om våld, trafikolyckor, brottslighet och barn med missbrukande föräldrar. Vi kan konstatera att det i dagens Sverige är lätt att dricka alkohol, men att det är nästan omöjligt att undvika alkoholens negativa konsekvenser även för de som inte dricker.

Min personliga ingång till alkoholpolitiken, och genom den till folkhälsopolitiken, har varit nykterhetsrörelsen. Vi möter ofta vårt hårdaste debattmotstånd från liberaler. Av dem utpekas nykterhetsrörelsen oftast, om inte alltid, som moraliserande förbudsivrare. På samma sätt kan vi ibland prata om liberaler som krampaktigt kramar den egna flaskan på bekostnad av människor som far illa. Jag är övertygad om att det finns en mer konstruktiv och ärlig debatt bortom dessa nidbilder.

Systembolaget och högre punktskatter på alkohol kan ses som ett hot mot den personliga friheten. Men man kan också argumentera för att den personliga friheten och egenmakten är utsatta för större hot när någon fastnar i ett alkohol- eller drogberoende, när vissa undviker alkoholtunga krogmiljöer eller idrottsevenemang som präglas av våld och otrygghet eller när barn till missbrukare inte får samma möjligheter i livet.

Frågor om liv, död och hälsa förtjänar progressiva liberala idéer och engagemang. Jag hoppas att vi kommer se mer av det framöver.

Malin Thorson är förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund.

malin.thorson@unf.se

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr