Befria Estelle Bernadotte

Den 23 februari 2012 föddes 339 barn i Sverige. Dessutom föddes Estelle Bernadotte. Ja, nu tror jag visserligen att även hon räknas in i statistiken över nyfödda, så att antalet blir 340 barn, men hon skiljer ut sig från mängden. Alla barn är jämlika, men några är jämlikare än andra – för att travestera George Orwell i Djurfarmen.

Av alla dessa barn var det bara ett vars tillblivelse ständigt hade varit i nationellt medialt fokus. Att hennes mamma var gravid blev en stor nyhet när det offentliggjordes i augusti förra året. Ja, det spekulerades nog redan i juni 2010, när hennes föräldrar Victoria Bernadotte och Daniel Westling gifte sig, om inte ett utvalt barn skulle födas inom ett eller ett par år.

Anledningen till denna uppståndelse är att Estelle Bernadottes mamma själv var ett uppmärksammat barn, även om mammans födsel inte ansågs vara en lika viktig tilldragelse. Det var nämligen så sent som 1980, när Victoria Bernadotte var inne på sitt tredje levnadsår, som hon utsågs till att en gång i framtiden bli Sveriges statschef. Hon blev ju tronföljare först sedan grundlagen ändrats.

Födseln av en tronarvinge är nämligen lite finare än när andra barn föds inom den utvalda familjen. När en blivande tronarvinge är född avfyras 42 skott, dubbelt så mycket som vid en ordinarie salut, vid försvarets fem kanonstationer. Med anledning av tronarvingens födsel hölls även konselj med regeringen samt Te Deum (tacksägelsegudstjänst) på slottet. När dopet äger rum den 22 maj kommer Karl X Gustavs arvfurstekrona att vara med. »Det har den nämligen varit vid alla tronföljardop sedan 1778«, har vi kunnat läsa i tidningarna.

Att Estelle Bernadotte är född till ett privilegierat liv är lätt att förstå av all den uppmärksamhet och särskilda traditioner som har omgärdat hennes första tid i livet. Att hennes morfar Carl Gustaf Bernadotte innehar Sveriges högsta offentliga ämbete innebär samtidigt att hon kommer att påtvingas en uppfostran till förutbestämt arbete. Vilhelm Moberg skrev i mitten av 1950-talet i boken Därför är jag republikan: »Vem skulle vilja ha sin levnadsbana förutbestämd redan från födseln och av tvång underkastas en särskild uppfostran för denna bana?«

Estelle Bernadotte har alltså redan sitt liv utstakat och har därmed inte samma möjligheter som andra barn att förverkliga sina drömmar. Hon har inte ens någon direkt frihet att välja, för under sin uppväxt kommer hon att sakna grundläggande fri- och rättigheter.

Ett tydligt exempel är religionsfrihet, som inte kan tillräknas den som råkar födas till tronarvinge. Successionsordningen, Sveriges äldsta nu gällande grundlag, föreskriver att Estelle Bernadotte ska uppfödas i »den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är«. Att religionstvånget fortfarande lever kvar i våra grundlagar, även om det bara berör ett fåtal medborgare, är givetvis fullständigt orimligt. Själva den Augsburgiska bekännelsen är dessutom en mycket dogmatisk skrift med tydliga avståndstaganden mot katoliker, muslimer och judar.

Estelle Bernadotte kommer även i framtiden att sakna möjlighet att gifta sig med vem hon vill. Hon måste ha den regerande statschefens godkännande, samt även regeringens godkännande, för att kunna ingå äktenskap. Faktum är att hon inte ens får resa utomlands utan samtycke från statschefen, inte heller när hon blir myndig.

Monarkins krav är inte rimliga att ställa på ett barn i ett övrigt fritt och demokratiskt land. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter säger att »alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter«. Om Sverige ska ta deklarationen på allvar behöver vi omgående föra en seriös diskussion om ett demokratiskt och modernt statsskick. Låt oss en gång för alla befria Estelle Bernadotte och med henne resten av familjen Bernadotte från tvånget att bli svensk regent.

 

Fotnot: Estelle Bernadotte kan givetvis avsäga sig rätten till tronen och få den frihet som hon, liksom alla barn, förtjänar. Det är dock inte så lätt för ett spädbarn att trotsa familjen och traditionerna. Eftersom hennes uppfostran är hårt styrd av desamma lär hon tyvärr även i framtiden vara fast i sin infödda roll. Kritiskt och självständigt tänkande lär hon inte uppmuntras till.

 

Peter Althin är advokat och före detta riks- dagsledamot för Kristdemokraterna. År 2006 valdes han in i styrelsen för Republikanska föreningen (www.repf.se), vars ordförande han är sedan år 2009. Han har dock varit övertygad republikan i hela sitt vuxna liv.

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr





Lämna en kommentar