”Varför inte pröva?”

INTERVJU

Studieförbundet Vuxenskolan är ett arv från 1960-talets mittensamarbete. Per Hånell diskuterar sammanslagning med Alma Folkhögskolas rektor.

Ett blågrönt liberalt parti som rymmer stad och land. Så ser drömmen och mardrömmen ut för många politiskt engagerade inom C och FP. En som osentimentalt beskriver kombinationen som fullt möjlig är rektorn Håkan Ekengren vid Alma Folkhögskola.

– Folkhögskolan startades för 30 år sedan av LRF och Vuxenskolan och låg ute på Ekerö med namnet Sånga-Säby.

Ekengren visar lugnt och självsäkert runt skolans nya lokaler. Överallt sitter elever och arbetar vid sina datorer. Korridorerna är ljusa och tysta. Nu drivs skolan av nio huvudmän, varav C och FP är två, och man håller till vid Liljeholmskajen ett stenkast från Hornstull. Skolan har några hundra elever och en handfull olika linjer. Allt från afasikurser och starta-eget-program till ledarskap och snabbkurser i svenska och engelska ryms under Almas tak. Ekonomin är god liksom ryktet. Ekengren har tidigare varit politiskt aktiv för Centerpartiet. Han har både haft landstingsuppdrag samt arbetat på riksdagskansliet för Karin Söder. Men han har snarare en bakgrund inom näringslivet än partiet då han arbetat på SAAB, varit VD i hotellvärlden samt konsult innan han tillträdde posten som rektor på Alma för fem år sedan.

– Jag har inga planer på att återgå till politiken, möjligtvis kommunalt i så fall. Men det är alltid bra att engagera sig. Jag brukar säga till eleverna att de ska aktivera sig eftersom det i stort sett är politiker som bestämmer över halva deras hushållsekonomi. Jag beundrar politiker som engagerar sig i att förbättra samhället men de har också ett stort ansvar. Jag bor själv i en bra kommun, Nacka, och tycker att lokalpolitiken är jätteviktig. Medborgarna måste känna att de får valuta för sina skattepengar och att de blir lyssnade på.

Hur går det att bedriva skolverksamhet med olika politiska intressen som huvudman?

– Det här är ingen politiserad verksamhet även om de flesta eleverna bör känna till vilka som är huvudmän för skolan. Ordförande i styrelsen är folkpartist och vice är centerpartist men det har alltid funnits en tydlig samsyn och jag har aldrig upplevt några meningsskiljaktigheter på grund av partitillhörighet på vår skola. För oss är det en praktisk verklighet att vi har olika huvudmän men knappast ett problem.

Skulle man kunna applicera era erfarenheter med politiskt samarbete på den partipolitiska nationella planen och slå ihop C och FP?

– Jag hörde en folkpartist som skämtade och sa att om man kunde ta Centerns organisation och kapital och sammanföra det med Folkpartiets politik så skulle det bli ett optimalt parti. Personligen tycker jag att dessa partier ska komplettera istället för att konkurrera med varandra. Man gjorde ett försök på 1970-talet som inte gick så bra men det kanske skulle gå bättre nu? Varför inte pröva att utreda frågan? Det finns dock en viss hatkärlek mellan C och FP. C driver nog det liberala initiativet nu för tiden även om FP haft en tydlig värdegrund och fört skolfrågan framåt på ett bra sätt. S tappade greppet om skolpolitiken för över 20 år sedan även om delar av dem tycks vakna upp nu. Allt började med Socialdemokraternas idiotsatsningar på kvantitativa högskoleprojekt där halva befolkningen tvingades att bli akademiker vilket totalt undergrävde deras trovärdighet.

Är du nöjd med Alliansens första mandatperiod?

– Alliansen har levererat i stort sett allt de lovade innan förra valet. Inom arbetsmarknadspolitiken blev det fort och fel men det håller man på att rätta till nu. Även sjukförsäkringsfrågan blev ett självmål som nog kostade den sista procenten som hade gett regeringen egen majoritet i riksdagen. För oss i folkhögskolevärlden spelade i och för sig regeringsmakten inte någon större roll, de rödgröna lovade högre anslag men med Alliansen kommer nog skolor som vår att få ökat spelutrymme.

Ni har god ekonomi trots lågkonjunkturen?

– Folkhögskolorna får statsbidrag baserat på deltagarveckor, alltså antalet veckor gånger antalet elever per år. De stora folkhögskolorna har över 6000 och de små under 3000, vi ligger mitt emellan och har 4122 deltagarveckor. Anslagen från Folkbildningsrådet är dock lite stalinistiskt utformat då vi egentligen gör 5000 deltagarveckor nu men endast får pengar för den kvot som tilldelats oss. Men Folkbildningsrådet är både en myndighet och en branschorganisation vilket försvårar. Det finns bara två sådana korporativistiska fenomen i Sverige och det andra är Riksidrottsförbundet. Så oavsett hur bra en skola är får den sin kvot. 2009 omsatte vi 22 miljoner och i år 30 miljoner. Vi har inget egentligt krav att tjäna pengar men målet är två till fyra procents vinst av vår årliga omsättning som sedan sparas för sämre tider.

Hur ser framtiden ut?

– Nästa år tippar jag att vi kanske omsätter upp till 34-35 miljoner kronor. En tredjedel av vår verksamhet är vanlig folkhögskola, en tredjedel kallas Livsval och är en form av utslussningsprojekt där sex myndigheter och flera organisationer ingår med syftet att få människor med tidigare drogproblem och kriminalitet att återanpassas till samhället. Den sista tredjedelen är uppdrag som köps av Arbetsförmedlingen där människor som varit långtidsarbetslösa får studera för kunna öka sina möjligheter att återkomma till arbetsmarknaden.

Jag ser ljust på framtiden.

Per Hånell är medlem av Liberal Debatts redaktionsråd.

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr





En kommentar

Lämna en kommentar