Ny kurs för Polen?

Sorgen efter den avlidne presidenten Lech Kaczynski och hans fru visste under våren inga gränser. Nu börjar dock traumat att vändas till idéer om förändring och liberalisering. Foto: Wictoria Hånell

Maria Bronislaw Komorowski vann presidentvalet och ekonomin växer. En ny liberal era börjar i Polen, menar Per Hånell.

Smolensk

I början av april 2010 störtade ett polskt regeringsflygplan strax öster om staden Smolensk i Ryssland. Närmare 100 personer miste livet och bland de omkomna fanns flera ledamöter av Sejmen, vice talmän, höga militära ledare samt landets president Lech Kaczynski. Många parlamentsledamöter var medlemmar i konservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS). Den flygolycka som blev landssorg övergick dock snabbt i förbrödring och nyorientering. Redan dagen efter beskedet om flyghaveriet samlades tusentals sörjande i Warszawa för att lägga blommor framför presidentpalatset. Samtliga partier, större företag och organisationer anordnade sorgedemonstrationer. Att flygolyckan skedde i just Smolensk där tusentals polska officerare avrättades av Sovjetiska Röda armen under andra världskriget anses än mer tragiskt och har starkt bidragit till ökad förståelse mellan Polen och Ryssland som officiellt beklagade olyckan omgående. Trots att Ryssland sedan Sovjetunionens upplösning försökt finna ett mer försonligt förhållningssätt till Europa kvarstår dock en viss skepsis i Polen. Minnen från andra världskriget har ännu ej helt glömts bort av den äldre generationen på landsbygden som i huvudsak röstade emot Komorowski och föredrog bröderna Kaczynskis nationalistiska agenda. Energifrågorna och Putins antidemokratiska paradigm har också komplicerat förhållandet mellan Ryssland och delar av Europa.

Komorowski

I augusti valdes Maria Bronislaw Komorowski till Polens nya president efter att ha besegrat den avlidne Lech Kaczynskis tvillingbror Jaroslaw. Valrörelsen kom mycket snabbt efter olyckan; allt enligt författningen, som dock inte var tänkt för omständigheter som dessa, med presidentens plötsliga död och tvillingbrodern som presidentkandidat. Den fungerade dock väl och en ny president kunde tillträda relativt fort. Komorowski lämnade formellt sitt gamla moderparti Medborgarplattformen (PO) för att kunna tillträda presidentposten. Den nya presidenten har tidigare varit försvarsminister och talman och anses ha ett starkt stöd hos den polska medelklassen. Med både en president och en politisk majoritet i parlamentet med liberal inriktning så är siktet på en starkare marknadsekonomi och nedskärningar i offentlig sektor troligen att vänta. Målet att gå med i eurosamarbetet samt att fördjupa medlemskapet i Nato och förbindelserna med USA kvarstår. Kanske vore 2014/2015 även ett lämpligt datum för Sverige att övergå till euron? Förmodligen har både Estland och Island redan anslutit sig vid det laget, kanske till och med Kroatien? De baltiska staterna arbetar på att lämna den kommunistiska skuggan medan polackerna är pragmatiska och handlar med Ryssland och Kina samtidigt som man anstränger sig för att orientera sig västerut. Även flera ukrainare, kineser samt koreaner har bosatt sig i Warszawa. De senare har bland annat gjort sig kända för att hjälpa hemlösa och narkomaner som i folkmun anses vara offer för den nya marknadsekonomin som gjort medelklassen större och rikare. De flesta verkar dock ense om att Polen nu är inne på en mer liberal kurs, en kurs som överensstämmer bättre med det övriga EU.

Europride, fotbolls-em och kulturhuvudstad

I år höll Warszawa Europride för första gången med stor framgång. Festivalen som förbjöds så sent som 2005 av dåvarande borgmästaren Lech Kaczynski gick i år av stapeln utan större protester. Festivalen var delvis sponsrad av Stockholm Pride men även av svenska företag. Om två år, 2012, blir Polen och Ukraina värdar för fotbolls-em. Polen själv satsar hundratals miljarder kronor på att bygga arenor samt förbättra infrastrukturen kring de orter som kommer att stå i centrum för mästerskapet. Den globala finanskrisen har verkat hårt mot Ukrainas statsfinanser och enligt UEFA finns orostecken. Eventuellt kommer Ukraina inte att ha råd att bygga och rusta upp de arenor som krävs samt att ordna den infrastruktur som behövs för ett evenemang i denna storleksordning men detta dementeras bestämt av Ukraina. Gällande Polen finns ingen oro då alla arenor redan är byggda eller snart byggts klart. Förutom det gemensamma europamästerskapet med Ukraina kommer Polen eventuellt att ha en av Europas kulturhuvudstäder 2016 och arbetar nu hårt på att leva upp till dess kriterier med flera polska städer anmälda. Krakow var kulturhuvudstad redan 2000 tillsammans med flera andra städer i Europa men nu vill Polen alltså satsa ännu mer pengar på kultur. Enligt opinionsundersökningar har folket inget intresse att belåna sig för större evenemang men ser gärna att såväl fotbolls-em genomförs som att kulturhuvudstäder utses så länge ekonomin tillåter. Stora översvämningar och arbetslöshet har dock använts som argument av socialistiska och konservativa ledare mot arrangemangen.

Warszawa och tillväxten

Polen är ett av de få europeiska länder som haft tillväxt under den kris som svept över världen sedan Lehman Brothers i USA begärdes i konkurs 2008. En av anledningarna är att Polen inte är så exportkänsligt då man har många småföretag och stark inhemsk konsumtion. En annan anledning är att lokomotivet i landets ekonomi, Warszawa, ständigt växer och utvecklas. Den socialistiska planekonomin ledde till att landet hamnade i en svår kris under kalla kriget och landet var så gott som isolerat från import så sent som på 1980-talet. Stor statsskuld, hög inflation och eftersatt industri liksom enorm jordbrukssektor bidrog till att Berlinmurens fall och västerländsk marknadsekonomi blev en kalldusch för den polska befolkningen. Flera stora statliga företag såldes ut, konkurrens lagstadgades och import tilläts. Berlinmurens fall, alltså kommunistsystemets fall, kom först i Polen, vilket illustrerades av årsdagsfestligheterna i Berlin förra året då Lech Walesa fällde den första dominobrickan. Den ekonomiska chockterapin, som genomfördes trots stora folkliga protester, av finansminister Leszek Balcerowicz, började redan under 1990-talet att bära frukt och kan nu, cirka tjugo år senare, sägas vara grunden för Polens goda ekonomi. En ekonomi som inte ska underskattas då den rymmer cirka 40 miljoner människor och har haft hög tillväxttakt flera år i rad. Närmare två tredjedelar av Polens export går till Tyskland, Frankrike och Storbritannien men de nordiska och baltiska ländernas betydelse ökar för varje år. Det senare påskyndas då många polacker under perioder själva arbetar i de nordiska och baltiska länderna och etablerar såväl ekonomiska som sociala kontakter under denna tid i exil. Ett exempel är den stigande turismen från just dessa länder men även äktenskap, import, medial uppmärksamhet och föreningsaktiviteter ökar över gränserna.

– Polen är Sveriges största exportmarknad i den här delen av Europa, större än Ryssland. Så har det varit länge men det finns utrymme för mycket mer. Det säger bland andra svenska handelsrepresentanter i Warszawa. Svenska företag skulle kunna till exempel bli mer aktiva i anbudsförfaranden som står öppna för alla EU-länder. Det kan gälla områden som Sverige är särskilt bra på som miljö, infrastruktur och kommunikation, säger Jakub Swiecicki, på Utrikespolitiska institutet.

Per Hånell är medlem av Liberal Debatts redaktionsråd.

Prenumerera 6 nummer per år för 200 kr





Lämna en kommentar